– I slutändan drabbar dåliga matteresultat samhällsutvecklingen, säger Christel Jansson, pedagog på Sätoftaskolan.
Tillsammans med hennes kollega på Ringsjöskolan, Ann-Christin Karlsson-Ström har Christel Jansson utsetts till matematikutvecklare i Höörs kommun. Och de saknar inte arbetsuppgifter. Förra året visade den internationella undersökningen Timss att Sverige tappat jämfört med andra länder och halkat under genomsnittet.
– Det som oroar mig mest är att de bästa matteeleverna blivit betydligt färre i Sverige, säger Christel Jansson.
Vad beror detta på?
– Jag tror att lärare och kursplaner har för stor fokus på att merparten av eleverna ska bli godkända. Men vi lägger ingen fokus på den starkaste gruppen.
Både Ann-Christin Karlsson-Ström och Christel Jansson ser en fara för samhället med allt sämre matteelever.

Risken är att alltfler elever värjer sig för tekniska program på gymnasiet och ingenjörsutbildningar på högskolan om man dras med ett dåligt mattebetyg från grundskolan, menar båda.
– Sen tror jag att det kan påverka vardagslivet när vi till exempel tar lån, säger Christel Jansson.
Nu träffas båda pedagogerna varje vecka. Målet är att ta fram konstruktiva förslag för hur matteundervisningen kan förbättras. Häromveckan arrangerade kommunen dessutom ett stormöte med 120 mattepedagoger från förskola till iv-program. Plus rektorer, skolchef och två representanter från skolinspektionen.

– Då förstod vi att många lärare vill ha gemensam tid tillsammans. Flera lärare vill också lämna läroboken för att kunna visa fler praktiska problemlösningar på matteproblem, säger Ann-Christin Karlsson-Ström.
Ett annat problem är att många niondeklassare får ett annat slutbetyg än det resultat eleven presterar på det nationella provet. 2008 fick 28 procent av niondeklassarna i Höör ett annat slutbetyg än resultatet på det nationella provet. 2006 var det bara 14 procent som fick ett annat betyg.
– 28 procent är lite högt. En lösning är att vi behöver prata mer med lärarna som ibland har dåliga kunskaper om kursplanen, säger Christel Jansson.
– I bland finns det naturliga förklaringar. En elev kan ha superprovnerver som gör att han eller hon dippar på provet. Läraren kan då känna att han har ett underlag som räcker för ett annat betyg, säger Ann-Christin Karlsson-Ström.

Fritjof Cavallin i klass 8 B på Sätoftaskolan tycker att det är viktigt med trevliga och positiva lärare.
– Och gärna fler praktiska uppgifter, tillägger han.
Klasskamraten Calle Lindell vill ha kortare genomgångar från läraren.