På torsdagen hölls första stormötet om närproducerad skolmat i Skåne och Halland. Seminariet i Malmö samlade kostchefer, politiker, tv-kocken Paul Svensson och bönder i en diskussion om skolmatens framtid.

Men trots allt intresse för närproducerat i skolorna ser verkligheten helt annorlunda ut. Enligt en undersökning i Skåne och Halland står det närproducerade för endast sju procent.
Vid stormötet framkom också att många kostchefer upplever lagen om offentlig upphandling som ett hinder för att köpa in närproducerade råvaror. Enligt lagen är det inte tillåtet att specifikt efterfråga närproducerat. Men deltagarna fick tips om hur det går att komma förbi lagstiftningen, bland annat genom att lämna in anbud på mindre delar av sortimentet.

I Laholms kommun har turerna kring upphandling av kött lett till en ny policy med krav motsvarande den svenska djurskyddslagen angående uppfödning och djuromsorg. Och tolkningen av lagen har fått stöd av Miljöstyrningsrådet.

Annika Unt Widell, projektledare på Skolmatens Vänner är övertygad om att bra skolmat inte bara är en investering i barnens hälsa, utan att de också presterar bättre på lektionerna.
– Elever som hoppar över skolmaten och äter dåligt blir ofta rastlösa och okoncentrerade. Skillnaden mellan olika skolor är gigantisk när det gäller kvalitén på skolmaten och det är självklart väldigt orättvist.
En inventering som LRF i Skåne och Halland nyligen gjort visar att utbudet av närproducerat är tillräckligt stort i regionen. Men att det finns en tröghet i systemet som gör att bara en mycket liten del idag serveras vid skolluncherna.

På Bladins skola i Malmö har den färdigproducerade maten bytts ut mot mat som är närproducerad och lagad från grunden. Projektet, som presenterades vid konferensen, visar att de nya måltiderna ryms inom budgeten. Men samtidigt krävs det mycket arbete, kunskap och planering.
Enkäter visar att både föräldrar och elever tycker att skolmaten är viktig. Åsa Odell tror också att kraven på kvalitet och "hemlagat" kommer att öka efterhand som alltfler blir medvetna om att det finns stora orättvisor mellan skolorna. Och att eleverna på vissa skolor är betydligt mer nöjda med skolmaten än andra.

– Det här är ytterst en fråga för politikerna. Tidigare har det varit alldeles för lätt att skära i budgeten för skolmaten. Men även kostcheferna och skolorna kan göra mycket, säger Åsa Odell.