Kränkningar, hot, våld och trakasserier i skolan.
Listan över antisemitiska brott i Skåne och främst Malmö är lång.
Förra året anmäldes 79 brott. En fördubbling mot året innan.
– Mörkertalet är dessutom stort, eftersom alla inte anmäler. Kanske är man rädd för att spä på en redan infekterad situation, säger Susanne Gosenius, samordnare för hatbrott vid Skånepolisen.
Polisen har inte alltid tillräcklig kunskap för att identifiera antisemitiska hatbrott.

I samband med konflikten i Gaza förra året var stämningen stundtals hätsk i Malmö. Det spillde över på stadens judar. Många blev skakade när de drabbades av hatbrott på grund av sin etnicitet.
– Du kan ju tänka dig själv. Många har bott här i generationer och känner sig helsvenska, fast med judiskt påbrå. Att då bli utsatta blir en chock för dessa personer.

Judiska byggnader och platser i Malmö – som synagogan och begravningsplatsen, klottrades flera gånger ned av antisemitiska budskap förra året.
Det judiska kapellet stacks i brand.
– Det blev en trend som höll hatet uppe, säger Bengt Hersler, närpolischef.
Han förväntar sig fler vågor av antisemitiska hatbrott framöver.
– Så fort konflikten ökar i Israel, ökar konflikterna i Malmö. Det händer ideligen, ideligen.
Polisen ökar nu informationsinsatsen om hatbrotten inom organisationen. Målet är att det ska finnas kompetens i varje utredningsområde, vilket saknas i dag.
– Men det räcker inte att bara poliser är medvetna om det här. Det gäller hela kedjan, till åklagare och domstolar.

Hatbrott kan vara allt från skadegörelse till mord.
Regeln om skärpta straff används bara när uppsåt kan bevisas.
Det kan det sällan.
Bengt Hersler anser att antisemitiska hatbrott är ett allvarligt hot mot demokratiska värden i Sverige. Samhället har ett gemensamt ansvar att visa att hatbrott inte tolereras.
– Skolan kan göra en förebyggande insats. Men vad hjälper det om barnen får andra signaler från föräldrarna?