Håkan Jeppsson om...

Bästa MFF-minnet
– Måste bli Europacupäventyret 1979 och särskilt matchen mot Wisla Krakow. Det kändes nästan overkligt att MFF kunde gå så långt som till final. Guldet 2004 är också en stark kandidat. Inte minst för att det var kulmen på en otroligt upphaussad stämning och ett fantastiskt intresse som började redan ett par år tidigare.

Bittraste MFF-minnet
– När vi förlorade mot IFK Norrköping 1989. Det var under slutspelsåren, MFF hade vunnit serien och dessutom den första finalmatchen borta med 2–0. Sedan fick man två chanser att avgöra hemma, men lyckades inte trots att laget i stort sett bodde i Norrköpings straffområde. De matcherna minns jag fortfarande med en tagg i hjärtat.

Framväxten av en ny MFF-organisation
– Att skilja mellan styrelsearbetet och den operativa verksamheten med en kompetent VD och duktiga tjänstemän är en process som pågått ett tag. För mig är det inget radikalt utan snarare naturligt. Malmö FF är idag för stort för att sköta på något annat vis.

Om att äga Swedbank Stadion
– Målsättningen är att MFF ska äga den till 100 procent. Nu ligger vi på 25 procent och har fortfarande en otroligt djup lågkonjunktur att ta hänsyn till, så vi får kanske se det på tio års sikt. Men vi hoppas öka vår andel steg för steg och ju mer vi äger desto bättre ekonomiskt för oss.

Hur mycket pengar MFF bör omsätta
.– Inom en femårsperiod måste vi upp i 175-200 miljoner kronor om året, helst 200. Nu är vi på väg mot 150.

Varför pengarna behövs
– Allsvenskan betraktas som en dålig liga. Pengarna är för små och jämfört med länder som Holland och Belgien är vi ett lågprisland. Tyvärr gör skatterna att vi även hamnar bakom Norge och Danmark, som har artistskatten som en stor fördel. Skattesystemet är svårt att ändra. Därför måste vi öka det ekonomiska utrymmet.

Att uppgradera spelarkontrakt innan de har löpt ut
– Hittills har vi kanske resonerat lite svenskt som bara låtit kontraktsperioden löpa på. I vissa lägen bör vi nog öppna för att belöna bra prestationer och förhandla och uppgradera i ett tidigare skede. Löner måste även stå i relation till vad man presterar och man kanske ska resonera mer individuellt.

Policyn att leta vinnarskallar med MFF-hjärta
– Det känns om vi är på rätt väg även om det var lite blandat utfall förra året. Vi vill i alla fall ha klargjort inställningen att det är okej att ha höga internationella mål och drömmar om utlandsspel, men för att utvecklas måste du först leverera där du är nu. Det gäller både i fotbollen och näringslivet. Vi vill återupprätta tanken att man ska brinna för att spela för Sveriges finaste klubb Malmö FF.

Att man ändå tvingas släppa spelare
– Tack vare att MFF genom Hasse Borg och Bengt Madsen klarat att göra många stora internationella affärer har det etablerats något av ett varumärke att Malmö FF är en mycket bra väg ut till storklubbarna i Europa. Det skapar förväntningar som delvis motverkar vårt syfte att behålla spelarna och vi faller lite grann på vår egen förmåga. Men fördelarna överväger och om vi samtidigt klarar att hålla på policyn att det är bra prestationer i MFF som är förutsättningen för att gå vidare har vi lagt en god grund.

Uppdraget som MFF-ordförande
– Förutsatt att jag blir vald, det ska man aldrig ta för givet, är det ett av de största man kan ha. Med det följer ett ohyggligt stort ansvar. Jag kan i alla fall säga att jag brinner för alla jobb och uppdrag jag tar på mig och att skillnaden mellan ett företag och en förening som MFF är att föreningen inte är vinstdrivande i samma mening som företaget. Här är pengarna och vinsten ett medel att skapa rätt förutsättningar att vinna matcher och titlar.