Detta är en utskriftsvänlig version av artikeln.
Genombrott dröjer för grön rehabilitering
ALNARP. Grön rehabilitering väntar fortfarande på det stora genombrottet. Trots att forskning visar att det är en väl så effektiv metod som de konventionella. Det framgick av den lägesbeskrivning som gavs på Alnarps trädgårdskonferens.
Malmö stad satsar 3,2 miljoner kronor på att bygga upp en rehabträdgård i Torup.
FörebildenBotaniska trädgården i Göteborg....som i sin tur inspirerats av Alnarpsmodellen.
Men Torup kommer främst att satsa på förebyggande insatser, inte rehabilitering av utbrända, påpekar kommunalrådet Lari Pitkä Kangas (MP). Målgrupperna är långtidssjuka, de som riskerar att hamna i långtidssjukskrivning samt chefer som kan lär sig mer om stress.
Alnarps rehabträdgård tar däremot emot patienter, behandlingen pågår under tolv veckor.
Trädgården drivs med ett anslag från Region Skåne.'
Alnarps Rehabträdgård medverkar även som en sista länk i Skurupsprojektet där rehab bedrivs på landsbygdsföretag i samverkan med Skurups vårdcentral.
Patrik Grahn konstaterar att intresset för Alnarpsmodellen varit skralt i Skåne.
Desto större är det i Västra Götaland där grön rehabilitering bedrivs bland annat i Skövde, vid Hornborgasjön, Gunnebo slott, samt vid en permanent enhet på botaniska trädgården i Göteborg.
I Västra Götaland finansieras insatserna av ett samverkansförbund med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Västra Götaland.
Alnarps trädgårdskonferenser, som drivs av Tillväxt Trädgård, Partnerskap Alnarp och LRF, höll en temadag om grön rehabilitering den 21 januari.
Rehabträdgården som hjälp mot utbrändhet, och Alnarpsmetoden som utvecklats av professor Patrik Grahn har visserligen fått stor uppmärksamhet, men i rehab-Sverige är det ändå konventionerna som styr.
– De finns en tveksamhet till grön rehabilitering, att det inte är "riktig vård" – är man sjuk ska man söka en doktor och få "riktig vård". Så ser vi också miljardrullningen på läkemedel, 2007 var kostnaden uppe i 32,8 miljarder kronor, konstaterade Annika Åhnberg från Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin.
Grön rehabilitering är inte heller något som läkemedelsbranschen ser några pengar i.
Men terapin är effektiv.
– Den ersätter inte allt. Men grön terapi kan användas till flera av de diagnoserna som står för en stor del av sjukskrivningarna i vårt land.
Ändå har den inget utrymme i det avtal om rehabgaranti som regeringen slutit med Sveriges kommuner och landsting. 960 miljoner kronor pytsas ut i år till vårdgivare som utvecklar rehabilitering för diagnoser som rygg- och nackvärk och depressioner.
När grön rehabilitering inte accepteras av Försäkringskassan uppstår också en moment 22-situation där det blir svårt att testa och bedriva denna terapi, konstaterar hon.
Men vad är då grön terapi? Det är viktigt att definiera vad man menar, påpekar Peter Währborg, professor i beteendemedicin på SLU Alnarp.
– Det kan framstå som diffust vad man menar. Alnarpsmetoden är en sak, medan en terapi i USA där man kravlöst låter folk vandra runt i en park är något helt annat. Det är viktigt att upprätta kvalitetskriterier.
Peter Währborg har också undersökt evidensläget, dvs vilka belägg det finns för att grön rehabilitering faktiskt fungerar. Han har plöjt internationell forskning, totalt 6200 vetenskapliga artiklar.
– Evidensläge är ganska gott, grön rehabilitering är likvärdig med andra insatser som görs.
Patrik Grahn har också genom många studier försökt besvara frågan hur människor påverkas av naturupplevelser. Det handlar bland annat om den ro, eller återhämtningsförmåga som naturen kan ge. En studie visade på betydligt sämre koncentrationsförmåga, adhd-symptom, på förskolebarn som vistades i en miljö med väldigt lite natur.
Goda resultat från Alnarps rehabträdgård visar också att terapin fungerar.
– Vi har gjort en utvärdering av de första 120 patienterna under åren 2002-2008. De blev signifikant bättre, både i symptom och funktion. Vi har också frågat Försäkringskassan hur många som hade fortsatt försörjning av kassan. Merparten hade det inte, och då är ändå människor som gått sjukskrivna i minst fyra och ett halvt år.