Djurskyddskontroll släpar efter kraftigt

Den 15 januari anmälde en veterinär att uppemot 100 grisar som kom till ett slakteri var kraftigt nedsmutsade, på ett sätt som tydde på dåliga förhållande på den gård de fötts upp på. Detta har ännu inte heller kontrollerats på plats, och det kan dröja, trots att ärendet har högsta prioritet.
– I den bästa av världar hade vi ju åkt ut på detta direkt, säger djurskyddsinspektör Emma Kjellerup.
När det kommer att ske finns ingen plan för.
– I morgon (läs i dag) ska några inspektörer ut på kontroller, men jag vet inte vart. Meningen är ju också att inspektionerna ska ske oannonserat så att man möter de verkliga förhållandena, säger hon.

Enligt Emma Kjellerup, som innehar en av länsstyrelsens 4,5 tjänster som djurskyddsinspektör, har de fått prioritera alla anmälningar om misskötta djur i tre nivåer. I den akuta gruppen, prio 1, finns nu 33 ärenden. Det äldsta av dessa ärenden är från i mars förra året.
– Men det ärendet rör utegående nötkreatur och förhållandena måste kontrolleras vintertid, säger Kjellerup.
Det näst äldsta prio 1-ärendet kom in i 13 augusti och gäller får som lever utan strö i en smutsig ladugård där det bland annat ligger ull på golvet från förra årets klippning. Det finns också vanskötta katter och hela gården ska se ut som ett skrotupplag, läser hon i anmälan.
De måste alltså prioritera även i den akuta gruppen.

Utöver dessa ärenden finns prio 2 och prio 3.
– Vi upplever ju så klart detta som frustrerande. Vi har ett berg av ärenden och hinner bara ta lite på toppen, säger Emma Kjellerup.
Länsstyrelsen i Halland hade begärt extra anslag för djurskyddet med drygt tre miljoner till i år, men fick 500 000.
– Det är ju knappt en tjänst. Vi borde vara dubbelt så många som arbetar med det här, säger biträdande länsveterinär Madeleine Beckman.

När länsstyrelsen tog över djurkontrollerna från kommunerna förra årsskiftet, på uppdrag av Jordbruksverket, fick man tilldelning av pengar enligt en generell modell och inte efter hur många djur det finns att kontrollera. Detta slog negativt för Hallands del.
– Det innebär att vi inte kan sköta det uppdrag vi fått; att bedriva ett bättre och mer likriktat djurskyddsarbete än kommunerna stod för. Vi tycker själva att vi är bra på kvalitet, men klarar inte de stora kvantiteterna, säger Madeleine Beckman.
Bredvid djurskyddskontrollerna ska de 4,5 tjänsterna hinna med så kallade paragraf 16-anmälningar om tillstånd för att hålla till exempel häst och hund i större skala och "tvärvillkorskontroller" av att lantbrukarna följer reglerna för EU-stöd.
– Så där går ju ibland bort två tjänster, och då är det inte mycket kvar till djurskyddskontrollerna, säger Emma Kjellerup

Därtill kommer administrativt arbete med att rapportera till Jordbruksverket.
– Efter varje inspektion är det många blanketter som ska fyllas i, i flera olika system. Man hade ju önskat att det varit mindre administrativt arbete. Nu hinner vi inte med det som känns så viktigt, att hjälpa djur som har det dåligt, säger Emma Kjellerup.
Någon uppföljning av hur det går har inte gjorts – de har inte hunnit. Men Madeleine Beckman är klar över att de inte alltid klarar de uppsatta tidsgränserna för varje prio-grupp.

De 21 anmälningar som kom in från Djurrättsalliansen gäller förhållanden i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg. Det filmades inte i något stall i Laholms kommun.
Dessa anmälningar ligger i prioritet 2 eller 3, eftersom de aktuella djuren är döda.
– Vi funderade på att skriva brev till dem, men vi har inte glömt dem och vi kanske tittar till dem framöver, säger Madeleine Beckman.