Reepalu: Israel har skapat en "varböld"

Av Andreas Lovén 27 JANUARI 2010 00.09 (UPPDATERAD 09.46)

Kommunalråd Ilmar Reepalu, anser att Malmö stad är tydlig i arbetet mot rasism. Någon särbehandling kan judar inte räkna med.
– Men det är förkastligt att människor känner sig hotade och lämnar Malmö.

Ilmar Reepalu vill inte gärna diskutera judarnas situation i Malmö. Han menar att staden är tydlig med att anti-rasism står högt på agendan.
– Varje form av hot och förtryck riktat mot en enskild etnisk grupp är totalt oacceptabelt. Det gäller för alla grupper.

Om det finns ett konkret hot mot en viss grupp, så är det väl ingen mening med att uttala sig generellt mot rasism?
– Det är självklart att barn med judiskt ursprung inte ska utsättas för trakasserier. Det är heller inte okej att imamen i en moské blir beskjuten. Det är sådant vi alla fördömer.
– Ytterst är det polisiära frågor. Det kommunen kan göra är att man i läroplanen har en ordentlig upplysning om värdegrunder.

Familjer med judisk bakgrund flyttar från Malmö på grund av rädsla för våld och hot. Hur ser du på det?
– Jag tycker det är förfärligt om människor känner sig så hotade att de inte kan bo kvar i Malmö. Jag hoppas att de själva ser till att polisen får kännedom om hot och vad som gör att de kommit till den slutsatsen.

Hur reagerar du på att judiska ungdomar blir trakasserade i skolan på grund av sin etnicitet?
– Om skolans ledning får reda på att någon förföljs eller blir illa hanterad på grund av sin etnicitet, så har de skyldighet att agera. Det är ju mobbning i kubik. Det är också viktigt att berätta för rektor, så att problemet blir känt och vi kan agera mot det.

På de judiska gudstjänsterna har man egen säkerhetsstyrka och ibland polisbevakning. Visar inte det att gruppen är speciellt utsatt?
– Malmö och Skåne har tyvärr haft bekymmer med grupper längst ute på högerkanten. Jag har själv fått hakkors målade på min bostad.

Judiska församlingen menar att det handlar om extremvänster och hårdföra muslimska grupper.
– Jag har uppfattat att högergrupperna varit de som plågat judiska församlingar under lång tid. Men jag känner inte till om extremvänstern driver de frågorna. Men självklart har konflikten i Gaza förra året spillt över på Malmö.

Har du övervägt att offentligt säga att Malmö inte accepterar antisemitism. Eller är det kontroversiellt?
– Vi accepterar varken sionism eller antisemitism. Det är ytterligheter som sätter sig över andra grupper och anser att de är mindre värda.

Kan du bidra till att dämpa agget mot svenska judar som inte vill ta ställning i Israel-Palestina-konflikten?
– Konflikten kan människor ta ställning till. Det gör jag också. Det var totalt oproportionerligt våld från Israel under Gazakonflikten. Det är en varböld förstås. Det är mitt sätt att ta konflikt i en internationell fråga, det handlar inte om Malmös kommunalpolitik. Men här i Malmö ska vi inte ha motsättningar på grund av övergrepp i en annan del av världen.

Finns det en risk att dina uttalanden i en internationell konflikt spiller över på Malmö?
– Även om jag jobbar med kommunalpolitik kan jag ha en uppfattning i frågor som handlar om övergrepp i världen. Men jag uttalar mig inte som kommunpolitiker.

Tror du att alla kan skilja dina roller åt?
– Om mänskliga rättigheter kränks så kommer jag alltid att reagera. Men som privatperson.

Understryker du att det är privatpersonen Ilmar Reepalu och inte kommunalrådet Ilmar Reepalu som uttalar sig?
– Vi hanterar inte utrikespolitik i kommunen. Lagen förbjuder det. Därför kan jag väldigt tryggt ha en uppfattning i utrikespolitiska frågor.

Ilmar Reepalu menar att inte bara politikerna har ansvar för judarnas situation i Malmö. Judiska individer och församlingen har också möjlighet att påverka hur omvärlden uppfattar dem.
– Jag skulle önska att judiska församlingen tog avstånd från Israels kränkningar av civilbefolkningen i Gaza. I stället väljer man att hålla en demonstration på Stortorget, som kan sända fel signaler.
– Samtidigt skulle jag önska att företrädare för muslimer i Malmö klart och tydligt säger att judarna i Malmö inte ska blandas in i Israel-Palestina-konflikten.


Tipsa Tipsa en vän
Kommentarer
Max 200 ord. Debattregler
blog comments powered by Disqus
FLER NYHETER PÅ
Sjöbo fullmäktiges nya presidium är från vänster Christer Hovbrand, (S), andre vice ordförande, Thomas Quist, (M), ordförande och Ann-Christine Kullgren, (M), förste vice ordförande. FOTO: Anders Kauranen

Omvald ordförande ska svinga klubban

Men nya vice ordförande utsågs i fullmäktige.
De kommande året kommer allt fler fartkameror på de skånska vägarna.  

Fartkameror på gång

38 nya fartkameror sätts nu upp i Skåne.
Norra Grängesbergsgatan borde övervakas av fartkameror och industrier och verkstäder ersättas av bostäder och butiker, tycker medlemmarna i bostadsrättsföreningen Grängeshus. Foto: Lennart Larsson

Boende kräver svar om Sofielund

Flytta verkstäder och industrier till ett industriområde. Bygg fler bostäder, skolor och butikslokaler och låt polisen öka övervakningen.
Skånes djurpark håller stängt under vintern. Framöver hoppas parken hålla tillfälligt öppet under julen. Dock inte redan i år. – Nästan alla djurparker håller i dag stängt under vintern. Bland annat har Kolmården kortat ner sin säsong, säger djurparkschefen Karin Wikström.  

Skånes djurpark
håller vinterstängt

Efter höstlovet stänger djurparken och öppnar inte portarna förrän till påsk.
Polisen på plats vid Centralen för att samla in människors åsikter till medborgarlöften.  

Polisen lyssnar på medborgarna

Polisen stod under onsdagen vid Centralen och samlade in folks åsikter för så kallade medborgarlöften.
Det trivsamma vardagsrummet hemma hos Gerd Persson har blivit syateljé och butik för Gerds symakeri. Mandalan på väggen är gjord i Brasilien och mannen som gjorde den konstaterade att det var mycket eld och luft hos Gerd Persson.  

Politisk stjärna blev astrolog

För 20 år sedan ställde Gerd Persson upp med ett eget parti till valet i Sjöbo kommunfullmäktige. Det hette Gerds lista och lyckades nästan ta sig in i fullmäktige.
Påskagänget är kanske det område som har drabbats hårdast av finanskrisen. Utbyggnadstakten har minskat så mycket att kommunpolitikerna har varit bekymrade. En hel del har dock byggts, till exempel husen på bilden. Arkivbild

Byggtakten tillbaka till nivån före krisen

Under 2014 kommer 840 bostäder att börja byggas. Det är bra fart på både de privata bolagen och på allmännyttan LKF, som uppför 286 bostäder.
Läsarbilder från Cellnews:
E-TIDNING
Skånskan.se använder cookies, läs mer här.
Bloggar
Vad är det på tv just nu?
TV-Guide Missa inte vår kompletta tv-guide!
Katie Malik chattade
"Vänner. För. Livet."
Läs våra bilagor