Det finns en vers i Koranen, säger Saeed Azam, som säger att om någon begår ett misstag ska inte andra få skulden. Bara den som begår felet.
Det vill han applicera på Israels agerande i Gaza och judarna i Malmö.
– Om något fel begås i Israel så ska vi inte lägga hand på judarna här. Att vara medlem i den judiska församlingen i Malmö ska inte vara förknippat med rädsla.
Saeed Azam arbetar i flera muslimska församlingar runt om i Skåne, inte bara i Malmö.

Han har som imam ett ansvar att upplysa vad som är rätt och fel. Koranen säger också att man ska respektera andra religioner.
De flesta lyssnar på en god och seriös imam, säger han. Men det finns också de som inte gör det.
– Det är en sak att använda sin yttrandefrihet till att kritisera. Men om yttrandefriheten övergår i hatbrott, så är det domstolens sak, inte imamens. De som begår brotten får fällas för det i domstol.
Saeed Azam menar att alla med inflytande, religiösa ledare och politiker, har ett ansvar för att agera mot antisemitism och orättvisor.
Var och en sätter gränsen för sitt eget ansvar.

– Mitt ansvar är att medverka till att ingens frihet kränks. Jag skulle inte acceptera att någon kränker Israels flagga. Slagrop kan rikta sig mot Israels politik, men inte mot judar som etnicitet eller religion.
För att komma tillrätta med antisemitism i Malmö måste någon agera. Men vem ska ta första steget, undrar han.
En liknelse kan tjäna som exempel, menar han.
"Råttorna jagades av katten och råttorna insåg att man måste göra något åt det. Till slut kom en råtta på att man borde hänga en bjällra i kattens svans när den sover. På så vis hör man när faran nalkas."
– Problemet är vem som ska hänga bjällran på kattens svans. Vem har modet?

Han anser att de religiösa grupperna, judar och muslimer, har ett gemensamt ansvar att skapa dialog.
Men det största ansvaret har Malmös politiker.
– Ilmar Reepalu är en stark man i Malmö. Han har alla möjligheter och kan göra som han vill.
Det är naturligt att låta en tredje part leda dialogen. Församlingarna tvingas till möte med varandra, säger Saaed Azam.

– Den som överväger att säga nej till ett sådant möte måste kalkylera med vad det innebär för hur folk uppfattar dem.
Saeed Azam kommer att ställa upp om Ilmar Reepalu kallar.
– Tar han steget så kommer jag vara den förste som står bakom och hjälper till.
Han har några praktiska idéer för hur dialogen ska se ut:
Identifiera gemensamma nämnare hos muslimer och judar, varav en är att alla är invånare i Malmö och Sverige.
Tryck på att det gemensamma ska väga tyngre än det som åtskiljer.
Skapa en grupp som träffas så fort det händer något. En neutral part ska vara sammankallande.
– Även om man inte kommer fram till något direkt eller löser problem omedelbart, så kommer det att underlätta framöver.