"Det känns legitimt att ge sig på judar"

Av Andreas Lovén 27 JANUARI 2010 09.00

Ett elektriskt ljud följs av ett metalliskt klick. Mannen bakom glasrutan i vaktbåset nickar som tecken att det är ok att kliva in. Det är inte lika rigorös kontroll som i kriminalvårdens entré i Kirseberg. Men så handlar det heller inte om livstidsdömda mördare som finns på andra sidan dörren. Utan ett judiskt dagis.

Judiska församlingen i Malmö

Storleken på den judiska gruppen har varierat under åren. Församlingen fick många nya medlemmar efter andra världskriget, då överlevare från Förintelsen tog sig till Malmö. En andra våg kom i slutet av 1960-talet, efter antisemitiska kampanjer i Polen. Församlingen var som störst runt 1970, då hade den 2 000 medlemmar. Allt som allt bodde runt 6 000 judar i Malmö med omnejd.

I dag har församlingen cirka 700 medlemmar i upptagningsområdet, som sträcker sig en bit upp i Sydsverige. Antalet judar har halverats till cirka 3 000 personer. De flesta bor i Malmöområdet, med Lund och Helsingborg inräknat.

Källa: Judiska församlingen

Säkerhet är något som omgärdar allt judarna i Malmö företar sig.
I samband med gudstjänsterna i synagogan finns säkerhetsvakter på plats och vid större högtider även polis.
Rabbin Shneur Kesselman har för länge sedan givit upp hoppet om att åka oantastad på buss och skjutsas numera i bil.
På stan gömmer judar undan allt som kännetecknar tro och etnicitet, som davidsstjärnan, för att inte hamna i bråk.
– Att visa sig med davidsstjärnan är ett lackmustest för att se hur accepterade vi är som judar i Malmö. Det är en ganska tråkig bild som kommer fram, säger Fredrik Sieradzki, från judiska församlingen.

Han är blondare än den genomsnittliga etniska svensken. Ändå är han, liksom alla judar, på sin vakt. I synnerhet det senaste året har varit omskakande.
En natt i januari kastades en brandbomb mot kapellet på judiska begravningsplatsen i Malmö.
En Malmöbaserad konstnär placerade ut burkar med etiketten "Zyklon B – giftgas", en kopia av burkarna som nazisterna använde i sina gaskammare, och hävdade att det var konst.

Det värsta var kanske ändå attacken på en judisk manifestation för fred på Stortorget i januari, i samband med konflikten i Gaza.
Motdemonstranter kastade ägg, flaskor och smällare medan polisen – som Fredrik Sieradzki beskriver det – visade "total flathet".
Händelsen har blivit ett slags kollektivt trauma för församlingens medlemmar och kanske för alla Malmös judar.
– Det blev en väckar-klocka. Vi kan inte längre känna oss säkra här.
Församlingens ordförande Fred Kahn växte upp i stan under 60- och 70-talen. Även då fanns en antisemitism, men från en grupp som han benämner "den gamla stammen nazivänner".
– Den antisemitismen fördömdes starkt. Nu har vi inte samma stöd och det blir knappast brandkårsutryckning när vi utsätts.
Det sviktande stödet finns att spåra i konflikten mellan Israel och Palestina, tror Fred Kahn. I dag är det nya grupper som står för förföljelsen.
– Grupperna drar nytta av konflikten för att utsätta judar för trakasserier.


Fredrik Sieradzki menar att det finns en stark antisemitism inom extremvänstern, liksom bland en del muslimer. Dessa grupper har anammat en "sjuk ideologi" där världssionismen är central. Världssionismen innebär, enligt konspiratorikerna, att judar styr och ligger bakom allt dåligt i samhället.
– Israel och judar har blivit en exponent för allt ont i världen. Enligt dessa grupper är judarna nästan värre än nazisterna var.
De mest fanatiska muslimerna – vilka bara utgör en begränsad del, poängterar Fredrik Sieradzki – anser att judar alltid är judar, och därmed fiender, oavsett var i världen de befinner sig.
– Att visa att man är jude i Malmö har blivit som ett "chicken race". Vem vågar, liksom? Det är helt sjukt egentligen.
När han själv växte upp kunde judar fortfarande bära kippa utan att bli antastade.
– Det är det ingen som vågar i dag.
Sedan manifestationen angreps finns en bättre beredskap hos polisen. Det är både Fred Kahn och Fredrik Sieradzki eniga om. Medvetenheten om antisemitiska brott är större och samarbetet mellan polis och församling är gott.
Ledande politiker gör däremot lite för Malmös judar, anser Fredrik Sieradzki.
– Vi fick väldigt lite stöd i i samband med attacken på Stortorget. Jag fick känslan av att det var legitimt att ge sig på judar.

Ett uttalande från kommunalrådet Ilmar Reepalu, (S), för några år sedan, visar på aningslöshet hos politiker, menar Fred Kahn.
– Han sa att Ariel Sharon, tidigare premiärminister i Israel, var den man som han tycker sämst om i världen. Man kan tycka vad man vill om det, men det sänder ändå vissa signaler när han fullkomligt struntat i att kommentera Saddam Hussein och andra massmördare.
– Politiker måste inse att det spelar roll vad de säger.
Judiska församlingen anordnade en utfrågning om antisemitism i Malmö förra våren.
Där möttes de av en viss förståelse.
– Men det var kanske bara en läpparnas bekännelse.


Kommentarer
Max 200 ord. Debattregler
blog comments powered by Disqus
FLER NYHETER PÅ
Kirsebergsmordet
En man hittades död på torsdagen.  

Utsattes för grovt våld

Kvinnan som i går kväll anhölls, på sannolika skäl misstänkt för mordet på en 28-årig man, kommer förmodligen att begäras häktad.
Philip Frank överlämnade protestlistorna från Söderkullaskolans elever tillsammans med Blerta Bytyqi och Felix Andersson. Mottagare var stadsdelsfullmäktiges ordförande Anders Nilsson samt stadsdelschef Carina Tempel som välkomnade elevernas initiativ.  

Eleverna vill rädda
sin fotbollsplan

Eleverna på Söderkullaskolan finner sig inte i förslaget att deras fotbollsplan halveras för att ge plats åt en ny förskola.
Eurovision Song Contest
"Jag har sagt vad jag står för och gjort det jag kan, så jag är nöjd", säger Loreen med anledning av den azeriska kritiken mot hennes möte med organisationer som arbetar med demokrati och mänskliga rättigheter.  

Loreen om kritiken
från Azerbajdzjan

"Jag har sagt vad jag står för och gjort det jag kan."
Malin Parmar och Shane Grealish, en irländsk forskare som ingår i hennes team i Lund, träffas i trappan på Wallenberg neurocentrum på Sölvegatan.  

Bot mot Parkinson
kan bli verklighet

Ett genombrott i Lund öppnar för transplantationer av hjärnceller.
Mangsrättegången
Kiarash Effatian berättade hur han misstrodde polisen som först förklarade att pappan dött en naturlig död.  

Försvaret sökte politiskt mordmotiv

Det har framställts som ett rånmord. Men när försvarsadvokaterna förhörde Kiarash Effatian, son till Kooros Effatian som mördades på Gånglåtsvägen, prövades helt andra teorier.

Hemtjänsten pressad

Personalen så underbemannad att de inte hinner ta lunchrast.
Annons / Sponsrade bloggar
VILL DU OCKSÅ SYNAS HÄR?
040-6605500 eller annons@skd.se
Tipsa via SMS/MMS
Skånskan.se använder cookies, läs mer här.
WEBB-TV Nyheter, Nöje, Sport.
Vi utser Skånes bästa
Skånes bästa
BLÄDDRA I SKÅNSKA DAGBLADET
NYTT: E-tidningen nu en betaltjänst - men gratis för prenumeranter.
Vad är det på tv just nu?
TV-Guide Missa inte vår kompletta tv-guide!
Läs våra bilagor