"Det känns legitimt att ge sig på judar"

Av Andreas Lovén 27 JANUARI 2010 09.00

Ett elektriskt ljud följs av ett metalliskt klick. Mannen bakom glasrutan i vaktbåset nickar som tecken att det är ok att kliva in. Det är inte lika rigorös kontroll som i kriminalvårdens entré i Kirseberg. Men så handlar det heller inte om livstidsdömda mördare som finns på andra sidan dörren. Utan ett judiskt dagis.

Judiska församlingen i Malmö

Storleken på den judiska gruppen har varierat under åren. Församlingen fick många nya medlemmar efter andra världskriget, då överlevare från Förintelsen tog sig till Malmö. En andra våg kom i slutet av 1960-talet, efter antisemitiska kampanjer i Polen. Församlingen var som störst runt 1970, då hade den 2 000 medlemmar. Allt som allt bodde runt 6 000 judar i Malmö med omnejd.

I dag har församlingen cirka 700 medlemmar i upptagningsområdet, som sträcker sig en bit upp i Sydsverige. Antalet judar har halverats till cirka 3 000 personer. De flesta bor i Malmöområdet, med Lund och Helsingborg inräknat.

Källa: Judiska församlingen

Säkerhet är något som omgärdar allt judarna i Malmö företar sig.
I samband med gudstjänsterna i synagogan finns säkerhetsvakter på plats och vid större högtider även polis.
Rabbin Shneur Kesselman har för länge sedan givit upp hoppet om att åka oantastad på buss och skjutsas numera i bil.
På stan gömmer judar undan allt som kännetecknar tro och etnicitet, som davidsstjärnan, för att inte hamna i bråk.
– Att visa sig med davidsstjärnan är ett lackmustest för att se hur accepterade vi är som judar i Malmö. Det är en ganska tråkig bild som kommer fram, säger Fredrik Sieradzki, från judiska församlingen.

Han är blondare än den genomsnittliga etniska svensken. Ändå är han, liksom alla judar, på sin vakt. I synnerhet det senaste året har varit omskakande.
En natt i januari kastades en brandbomb mot kapellet på judiska begravningsplatsen i Malmö.
En Malmöbaserad konstnär placerade ut burkar med etiketten "Zyklon B – giftgas", en kopia av burkarna som nazisterna använde i sina gaskammare, och hävdade att det var konst.

Det värsta var kanske ändå attacken på en judisk manifestation för fred på Stortorget i januari, i samband med konflikten i Gaza.
Motdemonstranter kastade ägg, flaskor och smällare medan polisen – som Fredrik Sieradzki beskriver det – visade "total flathet".
Händelsen har blivit ett slags kollektivt trauma för församlingens medlemmar och kanske för alla Malmös judar.
– Det blev en väckar-klocka. Vi kan inte längre känna oss säkra här.
Församlingens ordförande Fred Kahn växte upp i stan under 60- och 70-talen. Även då fanns en antisemitism, men från en grupp som han benämner "den gamla stammen nazivänner".
– Den antisemitismen fördömdes starkt. Nu har vi inte samma stöd och det blir knappast brandkårsutryckning när vi utsätts.
Det sviktande stödet finns att spåra i konflikten mellan Israel och Palestina, tror Fred Kahn. I dag är det nya grupper som står för förföljelsen.
– Grupperna drar nytta av konflikten för att utsätta judar för trakasserier.


Fredrik Sieradzki menar att det finns en stark antisemitism inom extremvänstern, liksom bland en del muslimer. Dessa grupper har anammat en "sjuk ideologi" där världssionismen är central. Världssionismen innebär, enligt konspiratorikerna, att judar styr och ligger bakom allt dåligt i samhället.
– Israel och judar har blivit en exponent för allt ont i världen. Enligt dessa grupper är judarna nästan värre än nazisterna var.
De mest fanatiska muslimerna – vilka bara utgör en begränsad del, poängterar Fredrik Sieradzki – anser att judar alltid är judar, och därmed fiender, oavsett var i världen de befinner sig.
– Att visa att man är jude i Malmö har blivit som ett "chicken race". Vem vågar, liksom? Det är helt sjukt egentligen.
När han själv växte upp kunde judar fortfarande bära kippa utan att bli antastade.
– Det är det ingen som vågar i dag.
Sedan manifestationen angreps finns en bättre beredskap hos polisen. Det är både Fred Kahn och Fredrik Sieradzki eniga om. Medvetenheten om antisemitiska brott är större och samarbetet mellan polis och församling är gott.
Ledande politiker gör däremot lite för Malmös judar, anser Fredrik Sieradzki.
– Vi fick väldigt lite stöd i i samband med attacken på Stortorget. Jag fick känslan av att det var legitimt att ge sig på judar.

Ett uttalande från kommunalrådet Ilmar Reepalu, (S), för några år sedan, visar på aningslöshet hos politiker, menar Fred Kahn.
– Han sa att Ariel Sharon, tidigare premiärminister i Israel, var den man som han tycker sämst om i världen. Man kan tycka vad man vill om det, men det sänder ändå vissa signaler när han fullkomligt struntat i att kommentera Saddam Hussein och andra massmördare.
– Politiker måste inse att det spelar roll vad de säger.
Judiska församlingen anordnade en utfrågning om antisemitism i Malmö förra våren.
Där möttes de av en viss förståelse.
– Men det var kanske bara en läpparnas bekännelse.


Twitter   Facebook   Pusha   Tipsa Tipsa en vän
Kommentarer
Debattregler blog comments powered by Disqus
FLER NYHETER PÅ
Anmäler skolan
Kevin Rosberg, 14, har inte varit i skolan sedan det blev klart att han inte längre ska få undervisning i liten grupp. - Han är hemmasittare nu, säger pappa Jörgen Rosberg. I vanmakt har familjen anmält skolan.  

Måste gå i helklass
trots Asperger

När han undervisades i en liten grupp gick det bra i skolan för Kevin Rosberg som har Asberger men nu har Färsingaskolan tagit bort den möjligheten.
Malmöskotten
Stefan Sinteus, chef för länskriminalen Skåne.  

Skånepolisen vänder
blicken över Sundet

Malmöpolisen tar hjälp av dansk polis för att effektivisera polisarbetet mot grov brottslighet.
Region Skåne tänker säljas villan på Kävlingevägen 15, vilket kan leda till att Fontänhuset i Lund tvingas flytta. I dagsläget saknar Fontänhuset möjlighet att köpa fastigheten.  

Försäljning kan tvinga Fontänhuset att flytta

Fontänhuset i Lund riskerar att bli av med sina lokaler i den så kallade Kävlingevillan, eftersom Region Skåne ska sälja fastigheten.

Kritik mot Berga
efter inspektion

Skolinspektionen har en lång lista med kritik efter sitt besök på Bergagymnasiet.
Alldeles vid Regementsgatan ligger planen där det ska bli konstgräs. Grannarna och affärerna har klagat på att gruset yr in till dem. Nu slipper man det problemet.  

Fem nya gräsplaner

Bristen på konstgräsplaner är fortfarande stor i Malmö, men nu är i alla fall fem nya planer påbörjade eller på väg att bli det.
Annons / Sponsrade bloggar
VILL DU OCKSÅ SYNAS HÄR?
040-6605500 eller annons@skd.se
Tipsa via SMS/MMS
Skånskan.se använder cookies, läs mer här.
WEBB-TV Nyheter, Nöje, Sport.
Vi utser Skånes bästa
Skånes bästa
BLÄDDRA I SKÅNSKA DAGBLADET
NYTT: E-tidningen nu en betaltjänst - men gratis för prenumeranter.
Vad är det på tv just nu?
TV-Guide Missa inte vår kompletta tv-guide!
Jobb
Rektor sökes

Rektor sökes

Vill du arbeta med att utveckla, metodförbättra, leda och effektivisera verksamhet?
Läs våra bilagor