En ohelig allians om jobben

Det finns ingen svensk politiker som inte pratar om jobben. Gott och väl är väl det med tanke på att arbete är en grundförutsättning för ett fungerande samhälle. Det ger människor en möjlighet att försörja sig och det bidrar med skatteintäkter till den gemensamma välfärden.
Diskussionen om jobben har däremot blivit mäkta konstig i Sverige. Den rödgröna oppositionen talar om jobben som om de uppstod ur tomma intet. Moderaterna har sprungit och blivit så "nya" att de inte längre pratar om det som är grundförutsättningen för jobb, nämligen att det finns arbetsgivare som är villiga att anställa. Istället är det teoretisk prosa som att människor ska göras "anställningsbara" som flödar ur statsminister Fredrik Reinfeldts mun.
Förra söndagens partiledardebatt i SVT:s Agenda blev en sorglig uppvisning i missade chanser att prata om det privata företagandets roll för att skapa jobb. Maud Olofsson (C) var inne och tassade på detta men bland de övriga var det sämre ställt.

Privata företag som anställer människor är själva grundbulten för välfärden. Ju fler som anställs i privat sektor och betalar skatt, desto större blir resurserna som sedan kan användas till vård, skola och omsorg. Diskussionen om jobben borde därför ta sin utgångspunkt i hur det skapas bättre villkor för företagen. Bättre villkor för att anställa, bättre villkor för att driva företag och möjlighet för ägarna att tjäna pengar på sitt arbete och riskerade kapital.
Allra helst behövs villkor som gynnar långsiktighet före spekulation men det är en annan diskussion. Dock måste det stå fullkomligt klart att det ska vara okej att tjäna pengar på företagande då det skapar positiva värden för samhället.

Svensk politisk debatt saknar ett företagarperspektiv. Centerpartiet försöker men har svårt att få gehör för sin företagspositiva linje bland teknokratiska moderater. Hos finansminister Anders Borg (M) är det utbudssidan (incitament för att få människor att vilja jobba istället för att leva på bidrag eller att jobba mera om man redan har ett arbete) som är dominerande.
Ökade drivkrafter för människor att arbeta i all ära men om inte efterfrågesidan (företagens vilja och möjligheter att anställa) förbättras så hjälper det ju inte hur mycket människor än vill arbeta.

Vad är förklaringen till den fattiga svenska jobbdebatten? Några enkla svar finns inte. Och i ärlighetens namn har debatten varit fattig under många decennier. Nytt nu är att Moderaterna sällat sig till den syn som Socialdemokraterna har kring företagandet. Med det inte sagt att allt i de "gamla" Moderaternas företagarpolitik var bra. Däremot bidrar den moderata omsvängningen till att cementera en bild som är skadlig för Sveriges utveckling och välstånd.
En paradox i sammanhanget är att svenska folket stegvis fått en mer positiv syn på företagande. Så medan Moderaterna backar in i framtiden i armkrok med Socialdemokraterna med en förlegad syn på jobben har svenska folket vänt sig om för att faktiskt gå framåt in i framtiden. Frågan är vad som händer på sikt när det politiska landskapet förändrats till att ha få förespråkare som faktiskt ser behovet av företagande?
I den bästa av världar fortsätter svenska folket bli mer positiva till företagande men risken är överhängande för ett bakslag om den politiska debatten leds av moderater och socialdemokrater i ohelig allians.

@Byli.8.init:Johan Hammarqvist