Med näsa för de finaste vinerna

Hans väg in i vinets förlovade värld var emellertid tämligen krokig. Som barn var han helt inställd på att han skulle bli kock.
– Jag har alltid gillat matlagning. Jag läste kokböcker och tittade på matprogram i tv. Och eftersom mamma jobbade inom vården, och hade oregelbundna arbetstider, hände det ganska ofta att jag fick laga mat åt mina båda yngre syskon.
Men när det blev dags att söka till gymnasiet valde han ändå bort det livsmedelstekniska programmet.
– Jag hade helt enkelt så bra betyg att det kändes fel att välja en så pass smal väg. Så det blev natur i stället.
Och sedan rullade det liksom bara på.
– Efter studenten började jag plugga till ingenjör i nanovetenskap i Lund. Det låg egentligen ingen direkt tanke bakom, jag bara körde vidare i det naturvetenskapliga spåret.

Men även om han gillade utbildningen var det något som skavde. Efter fyra terminer bestämde han sig för att ta ett sabbatsår och jobba.
– Jag var inte helt säker på att jag verkligen ville sitta framför en dator och göra matematiska simuleringar resten av mitt liv.
Arvid Rosengren fick jobb på Systembolaget, först i Landskrona och därefter i Malmö. Han blev kvar i två år, och hann under den tiden lära sig åtskilligt om druvor, korkar och lagringstider.
– Systembolaget har ingen automatisk upplärning av personalen, men jag hade tur. Vi var ett par stycken som verkligen ville lära oss saker, och vår nyfikenhet fick upp gnistan hos den övriga personalen, som delade med sig av all sin kunskap.

Men med tiden kände han att han behövde nya utmaningar, och bedömde dessutom att hans allt större vinkunskaper skulle komma bättre till sin rätt inom restaurangbranschen.
– Jag ville inte stå och kränga öl hela dagarna, det är faktiskt inte så roligt. Jag jobbade ihop med en kille som hade pluggat uppe i Grythyttan, så jag bestämde mig för att söka till deras tvååriga sommelierutbildning. Och kom in.

Restauranghögskolan kan verka väldigt olik Lunds tekniska högskola, och betydligt mer praktiskt orienterad, men det är en bild som inte riktigt stämmer, tycker Arvid Rosengren.
– Det är faktiskt extremt mycket teori på sommelierutbildningen. Jag hade en stor fördel av att vara van vid att sträckplugga, och verkligen nöta in saker.
Under utbildningstiden såg han till att ägna alla lediga stunder åt att arbeta och skaffa sig användbar branscherfarenhet, dels på plats i Grythyttan och dels på lyxiga Era Ora i Köpenhamn. En lyckad strategi, skulle det visa sig. Efter examen på våren 2008 fick han jobb direkt, som servitör och sommelier på restaurang Le Rouge i Gamla stan i Stockholm.
– Men det kändes inte helt rätt. Dels saknade jag Malmö och Köpenhamn, dels är bostadssituationen i Stockholm hemsk, man måste ju hela tiden flytta mellan tillfälliga boenden.

Så när det plötsligt dök upp ett förstahandskontrakt ett stenkast från Triangeln tvekade han inte, och ett jobb lyckades han också ordna, på restaurang Geranium i Köpenhamn.
– Men den fick dessvärre ekonomiska problem just när jag skulle börja, så det blev inget med den saken. Då fick jag lite lätt panik, haha.
Arvid Rosengren är emellertid inte typen som låter paniken få överhanden. I stället kontaktade han Jesper Boelskifte, känd dansk krogprofil och ordförande i Danmarks sommelierförening, och undrade om han hade något att erbjuda. Det hade han.
– Han skulle just öppna ett steakhouse, Mash, och undrade om jag ville jobba där.
Arvid Rosengren reagerade med största möjliga skepsis.
– Ett steakhouse! Jag skulle ju jobba på finkrog! Men han lyckades övertyga mig om att det var en bra idé, och det var det. Mash är ett väldigt exklusivt steakhouse, med en bra vinlista och bra vingäster. Det har inte gått många dagar sedan vi öppnade då vi inte sålt något för över 2 000 kronor flaskan. Och då är vi ändå väldigt billiga när det kommer till vin, vi har låga påslag för att locka nördarna.

I samma veva som Malmöflytten deltog Arvid Rosengren i SM i sommellerie.
– Jag jobbade med en kille på Le Rouge som skulle upp och tävla, så jag hakade på, och kom till slut tvåa.
Tävlingen, som innehåller en rad moment från blindprovning till omfattande teoriprov och praktiska övningar med påhittade restaurangsituationer, var en riktig pärs.
– Det var en hemsk upplevelse. Jag var så fruktansvärt nervös. Jag fick byta skjorta fyra gånger eftersom jag svettades så mycket.
Ändå valde han att genomgå eländet ytterligare en gång, vid de nordiska mästerskapen i höstas.
– Jag kvalificerade mig dit genom SM-segern. Och det var faktiskt inte fullt så hemskt andra gången. Jag var betydligt bättre förberedd.

Tillräckligt väl förberedd, uppenbarligen, för att hamna överst på prispallen.
– Jag la ner enormt mycket tid på att träna. All min fritid gick åt i tre månader.
Just de tidskrävande förberedelserna gör att han drar sig en smula för att ge sig på ännu högre nivåer, som EM och VM.
– Men jag tror nog att jag kommer att ställa upp i EM. VM är en annan historia, men i EM vore det nog faktiskt möjligt att klara sig hyfsat bra.

Hur framtiden ser ut återstår att se. Den dag han väljer att bilda familj kanske han känner att han är färdig med krogindustrins oregelbundna arbetstider.
– Då får man ge sig in i importbranschen, eller bli konsult, eller syssla med events. Men just nu trivs jag verkligen med det jag gör.