Thure-Gabriel Gyllenkrok är en av Skånes största jordägare och fick förra året sju miljoner kronor i gårdsstöd från EU, vilket var mer än någon annan svensk lantbrukare.
För en handfull år sedan var friherrens förmögenhet 42 miljoner kronor, men sedan förmögenhetsskatten upphörde samlar staten inte längre in sådana uppgifter.
Inkomståret 2008 hade godsägaren ett överskott av kapital på knappt 8,4 miljoner och betalade drygt 3,2 miljoner kronor i skatt.

Både Björnstorp och Svenstorp är fideikommiss, vilket innebär att egendomarna inte får säljas, utan måste gå i arv från fadern till äldste sonen. Sedan 1979 är Nils Gyllenkrok förvaltare för de två godsen, som sambrukas.
Totalt omfattar Björnstorp och Svenstorp 2 400 hektar jordbruksmark och 1 900 hektar skogsmark. Godsförvaltningen har sex utarrenderade gårdar och 30 utarrenderade beten.
Gården som arrendetvisten gäller ligger strax öster om Stångby och omfattar 91,9 hektar åker. Under de senaste fem åren har arrendeavgiften varit 352 000 kronor årligen.

I februari förra året gjorde godsägaren, helt enligt reglerna, en uppsägning av arrendeavtalet. Omgående stod det klart att godsförvaltningen och arrendatorn inte skulle kunna enas.
Jordägaren vill höja arrendet med 46 procent, men att villkoren i övrigt ska vara oförändrade.
Enligt godsförvaltningens förslag ska arrendatorn betala 4 900 kronor i månaden för bostaden, 4 500 kronor i månaden per hektar, 2 500 kronor i månaden för rättarbostaden och 1 000 kronor i månaden för uthuset.
Arrendatorn har anlitat en värderingsman, som har gjort en lönsamhetsberäkning för gården. Kalkylen visar att gården endast kan bära en arrendeavgift på 275 000 kronor om året.
Värderingsmannen har även undersökt avgifterna på jämförbara gårdar och kommit fram till att arrendet för fastigheten öster om Stångby bör vara lägre.
Skånskan har pratat med arrendatorn, som har avböjt att bli intervjuad i tidningen.