Detta är en utskriftsvänlig version av artikeln.
Vuxenelever ska själva få välja
LUND. Valfriheten inom vuxenutbildningen kan bli större. Inom en snar framtid kan eleven själv få välja utförare, till exempel om han eller hon vill läsa gymnasiematte på komvux eller för ett privat företag. Än så länge finns inga politiska beslut men den borgerliga majoriteten är positiv liksom utbildningsdirektören.
Frågan har utretts av utbildningsförvaltningen på uppdrag av den borgerliga majoriteten. Enligt den modell som föreslås ska olika företag eller utbildningsanordnare bli auktoriserade av utbildningsförvaltningen.
Sedan kan eleverna själva välja vem som de vill vända sig till för att få en viss vuxenutbildning. Systemet, som kallas kundvalsmodellen, blir liknande det som vård- och omsorgsförvaltningen har infört för tjänster åt äldre och funktionshindrade.
Louise Rehn Winsborg (M, ordförande i utbildningsnämnden, ser fördelar med en sådan förändring.
– Jag kan tänka mig att vi inför en kundvalsmodell. I början tror jag inte det bli så stora förändringar för eleverna, men på sikt tror jag denna skulle ge ett rikare utbud på utbildningar som bättre passar eleverna, säger hon.
Till exempel skulle en person som bor i Lund men jobbar i Malmö kunna välja att följa en utbildning nära arbetsplatsen.
För någon annan kanske det hade varit bättre att läsa på lördagar, ifall den möjligheten erbjöds, påpekar Louise Rehn Winsborg.
Hon betonar dock att frågan måste analyseras ytterligare. Kanske väljer majoriteten att införa den nya modellen för vuxenutbildningarna på gymnasienivå, men inte för svenska för invandrare (SFI).
Sten-Bertil Olsson, utbildningsdirektör, verkar också tilltalad av den förändring som diskuteras.
– Jag tycker det är rätt sympatiskt att individerna ges möjlighet att välja. Gymnasisterna har den möjligheten – vuxenutbildningen borde vara utformad på samma sätt, säger han.
När det gäller SFI-undervisningen menar förvaltningen att valfriheten när det gäller de mest grundläggande kurserna, nivå ett och två, ska undantas.
– Nivå ett och två vänder sig till invandrare som är analfabeter eller som har mycket kort utbildningsbakgrund. För dem är detta system inte lämpligt, men för nivå tre-eleverna, som har mycket god vana att själva fatta beslut om utbildning är det en annan sak. Vissa av dem läser till exempel en master vid universitetet och kompletterar med svenskundervisningen, säger Sten-Bertil Olsson.