Rooth funderar på fortsättning

Det har gått knappt en timme sedan svenskorna vunnit OS-genrepet över Kina (4—2) och spelarna sitter på träbänkar i arenan och lassar i sig lasagne. Damkronorna har varit i Kanada sedan den 22 januari och när det är dags för OS-premiären mot Schweiz på lördag har laget varit samlat i 105 dagar den här säsongen.

Men hotelldöd, monotoni eller hemlängtan är främmande ord för Rooth. Hon säger i stället:
–Jag trivs som fisken i vattnet. Att få träna och spela som vi har gjort nu är riktigt roligt.

Se det i stället som en nytändning för Sveriges mest framgångsrika damhockeyspelare.
–När jag sade att det skulle bli min sista säsong så var det mitt under sommarträningen. Den är inte alltid rolig när man är 30 år gammal och har varit med ett antal år, säger hon.
– Jag kör den här OS-turneringen, sedan tar jag ledigt ett tag och ser om drivet kommer tillbaka.

I så fall talar mycket för att det blir en fortsättning över ännu ett OS, hennes femte i så fall, i Sotji 2014.
Den 30-åriga skånska AIK-forwarden är den enda i svensk damishockey som nått tresiffrigt i antal gjorda mål — 104 stycken.

Hon gjorde båda målen i ordinarie speltid och avgjorde straffdramat mot USA i semifinalen i Turin för fyra år sedan. En seger som kallades mirakel och det slutliga OS-silvret är svensk damhockeys största framgång. Hittills.

Drömmen är förstås att Vancouver ska bli ännu bättre. Realistiskt handlar det om medalj.
– Jag tycker vi har ett lite mer talangfullt lag, det känns som vi hade lite mer rutin förra gången i Turin. Nu har vi mer talang från grunden, de tio nya spelarna som kommit in har spelat sedan de var unga och har hockeyn i blodet, säger hon.

Damkronorna är just nu i Comox på Vancouver Island utanför OS-staden. De bor på ett naturskönt och lyxigt hotell på en golfklubb och samlar kraft inför OS-turneringen.
Och kanske ett nytt mirakel.
Men inte nödvändigtvis det sista från Maria Rooth.