På alldeles färska albumet Age Of Hysteria tar de både full kontroll över sin musik för första gången och konstaterar att vi lever i en galen, hysterisk värld.
- Ja, det känns j-vligt kul, kommenterar basisten Oskar Kempe. Många verkar peppade över vad vi gjort, men så har vi också producerat helt själva den här gången. Och inte för att jag vill förringa vad vi gjort tidigare – vår producent Peter Månsson var skitgrym -, men vi ville pröva något nytt och bibehålla samma höga nivå på det vi gör.

Oskar säger att bandet blivit betydligt bättre de senaste åren efter att ha spelat så mycket live. Gigandet har också resulterat i ett punkigare och lite hårdare sound på nya skivan, menar han.
- Sen är det alltid svårt att jämföra sin egen musik. Vi spelade in utanför Skara och bodde i en studio mitt ute i ingenstans. Där fanns kök, kontrollrum, inspelningsstudio och inte så mycket mer. Man var inne i bubblan hela tiden, så man blev lite knäpp. Det vara bara musiken som gällde.

Jag tycker ni låter lika bra som vilket amerikanskt poppunkband som helst. Är det fortfarande där ni har hjärtat?
- Tack så mycket. Det är absolut därifrån vi kommer. Det är något särskilt med de där bandens energi, men sedan är det skönt att man både kan ta upp allvarliga frågor, skriva om partajande och blanda i texterna. Det finns en j-vla valfrihet och inga tabun som i annan musik.

Med tanke på denna syn är det också bara logiskt att Oskar och hans kollegor turnerat med idel ädel poppunkadel de senaste åren. Såväl Good Charlotte och Billy Talent, som Sum 41 finns på meritlisten, och de sistnämndas sångare Deryck Whibley har till och med producerat spåret Summer på Age Of Hysteria.
- Vi spelade med Sum 41 i Japan 2008 och då pratade vi lite om att göra något, men sedan hände ingenting förrän vi skickade lite låtar till Deryck inför den här skivan. Han blev peppad av Summer, så vi åkte över fem dagar till L.A. och spelade in låten där. Vi tyckte han var j-vligt dukitg och seriös, vilket gjorde att vi skärpte till oss ännu mer.

Sedan berättar Oskar att titeln har sitt upphov i de funderingar trion hade medan de höll på att skriva. Man kom snart fram till att alla sångerna handlade om vad de tyckte om olika företeelser i vår tid, och då passade Age Of Hysteria ”klockrent”.
- Det är aboslut inte en temaplatta, men många av låtarna speglar var vi står 2010. Allt är så j-vla överdrivet, Jag tänker till exempel på hur mycket pengar tidningarna tjänar på att skriva om svininfluensan. Eller tänk på tv med Paradise Hotel och sådan j-vla dynga. Allt sådant påverkar tjejer negativt.

Vid det här laget har Neverstore redan nästan hållit ihop i tio år, och detta trots att ingen av medlemmarna kommit mer än drygt halvvägs mot de trettio. Det lät inte så bra i början, erkänner Oskar. Men alla inblandade lade ner mycket jobb på att hitta både sig själva och bandets plats i tillvaron.
- Oj oj oj, man hade ju ingen aning om hur branschen funkade. Jag trodde att skivkontraktet skulle vara ett enda papper. Men vi är sjukt nöjda med att ha spelat så mycket som vi gjort och att vi fått göra det med så många olika band. Man lär sig j-vligt mycket av att se hur stora band jobbar.

Jag vet ju sedan tidigare att musiken alltid kommit i första hand för er. Betyder det at den sociala biten alltjämt blir lidande?
- Det är ju lite så. Ska man komma någonstans måste man lägga ner sjukt mycket tid. Så det är klart vi prioriterar bort vissa saker, men vi börjar bli lite bättre på den punkten. Fast det där går såklart i perioder. Ibland har vi inte tid för något annat än musiken.