Polisen tillsätter nu en särskild hatbrottsutredare för vardera av de fem Skånedistrikten.
De ska föra statistik, undersöka omfattningen av problemet och följa upp mer noggrant än tidigare.
Varje halvår ska polisen även redovisa hur många anmälningar som går vidare till åtal och hur många fällande domar som utnyttjat straffskärpningsregeln.

– Vi har kommit fram till den här lösningen genom en färsk utredning. Varje hatbrottsutredare kommer att rapportera till mig, säger Susanne Gosenius, som samordnare för hatbrott vid Skånepolisen. Bakgrunden är den brant stigande kurvan över hatbrott under 2009, då till de antisemitiska hatbrotten fördubblades. Hon vill att åklagare använder sig av straffskärpningsregeln vid hatbrott i större utsträckning än i dag.
– Hela kedjan måste bli bättre på att uppmärksamma hatbrott av olika slag.

Mats Svensson, vice chefsåklagare, har det övergripande ansvaret för hatbrottsmålen på Malmö åklagarkammare. Han anser inte att det saknas kunskap bland åklagarna. Däremot kan det vara svårt att upptäcka hatbrott.
– Om signalerna inte kommer från anmälaren eller polisen är det inte alltid så lätt.

Han känner inte till något fall de senaste åren där straffskärpningsregeln tillämpats.
– Vid till exempel hets mot folkgrupp finns redan en straffskala. Det är i andra mål som regeln kan tillämpas.

en gärningsman vid till exempel trakasserier, klotter eller vandalisering är en annan orsak till att regeln inte tagits i bruk.
-Det vi kan göra bättre är att uppmärksamma ett hatbrott utan att offret själv påtalar det som motiv.

Susanne Gosenius anser också att den politiska ledningen måste börja ta större ansvar i hatbrottsfrågan.
– Att utbilda och informera om motsättningar mellan minoriteter är ytterst en politisk uppgift att lösa.