Astra-Zeneca lägger ner verksamheten i Lund, 900 personer, de flesta sysselsatta inom utveckling och forskning, berörs.
Den tidigare vinstmaskinen Astra-Zeneca har börjat gå på tomgång. I läkemedelsvärlden har gamla framgångar begränsat värde när patenten löper ut och inte nya världssäljande läkemedel kommit i dessas ställe.
Men Astra-Zenecas kris är inte bara strukturell utan också konjunkturell. Den ekonomiska krisen påverkar även en så pass konjunkturokänslig bransch som läkemedelsindustrin.
Redan vid fusionen 1999 mellan svenska Astra och brittiska Zeneca fanns farhågor för att Astra gick ihop med en tveksam affärspartner. Zeneca med rötter inom tillverkning av jordbrukskemikalier ansågs inte ha rätt forskningsprofil för att passa in i Astras forskningstradition. Kritikerna kan sedan dess sägas ha fått rätt. Det sammanslagna företaget Astra-Zenecas andel av världsmarknaden har minskat sedan fusionen. Dessutom har lanseringen av nya kommersiellt kraftfulla läkemedel under de senaste tio åren inte imponerat. Det finns inslag i denna Astras vingliga färd de senaste åren som påminner om hur det gått för Saab och Volvo när de hamnade i olämpliga amerikanska bilföretags händer. De som förlorar jobben på Astra-Zeneca är mycket välutbildade och har i grunden en stark ställning på arbetsmarknaden. Men inte ens en så stor stad som Lund kan med lätthet hantera gårdagens chockbesked. Det är inte bara vinterkylan som biter sig fast, det gör även de dåliga tiderna.