KRÖNIKA. Inte en enda Lugispelare i månadens skånska handbollslag. Har det hänt förut? Spontant tror jag faktiskt inte det. Men den här gången kör de vinröda blankt och det känns inte ens lite kontroversiellt.
Lugi har haft en riktigt usel månad och nådde (möjligen) botten mot OV Helsingborg i senaste matchen. Ett rejält magplask av ett lag som under en stor del av säsongen varit med i den absoluta toppstriden. Nu är det faktiskt fullt möjligt att Lugi missar slutspelet, om inte tränarparet Sandgren och Zanotti får ut sitt manskap ur svackan omedelbart. Jag lär i så fall få äta upp mina ord från i början av februari då jag spådde att Lugi skulle gå till SM-final.
Varför svackan uppstått är alltid svårt att analysera fram, men en del skador har förstås ställt till problem, liksom att nyckelspelaren Niklas Forsmoo skrev på för Skövde mitt i säsongen och därefter inte har stått att känna igen (undantaget när Lugi mötte just Skövde). Sånt är aldrig bra för lagmoralen.
Om Lugis formpil pekar brant neråt, ser det precis tvärtom ut för HK Malmö. Laget har gått från klarhet till klarhet och under februari bland annat besegrat just Lugi (Slaget i Malmö), Ystads IF och Guif.
Malmölaget slåss nu plötsligt om en slutspelsplats. Personligen är jag mycket imponerad över vad tränaren Jan "Proppen" Karlsson åstadkommit med, om man ska vara krass, en samling spelare som i princip blivit över i de andra skånska toppklubbarna.
Nu har de lyft sig och överglänser stundtals sina konkurrenter. Bröderna Geissler ett lysande exempel, Kalle Sjödin ett annat, David Andersson ett tredje. Nu får de mycket mer speltid än de hade när de lämnade sina tidigare klubbar och de levererar! Proppen är ett självklart val som månadens tränare.
H43 har ryckt upp sig något, det har förmodligen täppt till näbben på de värsta olyckskorparna. Men laget känns allt annat än stabilt och kvalrisken fortfarande överhängande.
Där ska "blåklockorna" definitivt inne känna sig säkra; minns hur det gick för Lugi när de tvingades till en tredje och avgörande kvalmatch mot Hallby för ett par år sedan. Bara Zoran Roganovic får plats i månadens lag och det är väl mest för att det känns svårt att bortse från att han är en av elitseriens bästa spelare, om inte den allra bästa. Där konkurrerar han med Sebastian Seifert, Ystads IF, som får sin plats i februarilaget trots att han varit skadad halva månaden.
Apropå Seifert så måste det ses som ett styrkebesked av YIF att laget klarat sig så bra även utan sitt ess på banan. Men det duger rätt så bra att ha det i rockärmen inför slutspelet också. Just nu känns det som om YIF är den starkaste skånska kandidaten till en plats i SM-finalen.