Det är egentligen ganska märkligt; I USA vågar ingen, inte ens Barack Obama, ställa upp i val utan att lova kraftigt sänkta skatter.
I Sverige tävlar politikerna om att lova mer skattefinansierad välfärd. Detta trots att skatterna i Sverige beräknas motsvara nästan 50 procent av BNP, medan de i USA bara motsvarar drygt 25 procent.
Jag försöker inte leda i bevis att alla svenskar älskar att betala skatt. Men det verkar som om vi gillar välfärden mer än vi ogillar skatterna. Så tror jag i alla fall att det har varit.

Kanske kan vi spåra en förändring i inledningen av årets valrörelse
Den borgerliga alliansen lovar sänkta skatter och varnar för "skattechock" om de rödgröna vinner valet.
De rödgröna har hittills uttryckt sig ganska försiktigt. Välbeställda kan räkna med högre skatt, men samtidigt utlovas sänkt skatt för pensionärer.
Sverige har som sagt relativt höga skatter. Vi tävlar med våra danska grannar om att vara världsbäst (eller världssämst, välj själv) i skattetryck.

I år förväntas vi betala 45,9 procent av BNP i skatt. Det är emellertid en ganska kraftig sänkning jämfört med tidigare.
Regeringen Reinfeldt har stegvis sänkt trycket från en bit över 50 procent. Trots det ligger vi fortfarande en bra bit över EU-genomsnittet, 38 procent.

Den skattetrötte kan förstås hävda att Tyskland är ett välfärdsland, trots lägre skatter.
Samtidigt vet vi att nästan alla partier vill framstå som skolans och vårdens varmaste och mest generösa vänner.
Från borgerligt håll sägs ibland att sänkta skatter ger ökad tillväxt och att ökad tillväxt ger ökade skatteintäkter och därmed mer pengar till skolan och sjukvården med mera. Det stämmer bara delvis.
Sjukvårdens kostnader domineras av lönekostnader. När tillväxten stiger så stiger lönerna.
Om sjukvårdspersonal ska ha lika bra betalt som andra, ja, då äter löneökningarna upp en betydande del av tillväxten. Under efterkrigstiden har den offentliga verksamheten byggts ut kraftigt.

En viktig förklaring är det höjda skattetrycket, en annan kvinnornas inträde på arbetsmarknaden. Med dagens höga arbetslöshet är det förstås möjligt öka skatteintäkterna genom att få fler i jobb.
På lite längre sikt finns det knappast någon stor arbetskraftsreserv.

Danskarna införde ett skattestopp för några år sedan. I dag är effekten uppenbar. Den borgerliga regeringen presenterade för någon vecka sedan ett omfattande sparpaket.
I Sverige har som sagt skattetrycket sänkts, och den nuvarande regeringen vill fortsätta i samma riktning.
Därför måste vi göra samma val, även om konjunkturen vänder; utbyggd gemensam välfärd eller sänkta skatter.

Jag är inte helt säker på vad svenska folket väljer. Däremot är jag helt säker på att borgerligheten saknar trovärdigheten när den hävdar att det går att välja både och.