På omslaget till nya albumet Fresh Tracks går Jon Strider på en strand, som uppstigen ur havet, med fotspåren i sanden som enda vittne om det som var förut. Och han känner sig verkligen som en immigrant ilandspolad på en ny kontinent.
– Jag kom till Sverige första gången sommaren 2001 och började jobba på en pianobar i Stockholm. Jag hade precis gått igenom en skilsmässa, min exfru ägde allt. Men studioutrustningen hade jag kvar och jag kunde börja om här.

Att spela på pianobar var något Jon gjort tjugo år tidigare. I Sverige fick han starta om sin karriär på samma sätt.
– En dag ringde de från Malmö. De behövde en pianist. Jag hade aldrig hört talas om Malmö, men jag for hit.

Olika omständigheter gjorde att Jon, som ursprungligen kommer från Kalifornien, så småningom slog ner bopålarna i Malmö. Han träffade en kvinna och började göra musik tillsammans med henne. I flera år pendlade han fram och tillbaka mellan Los Angeles och Sverige. Och så bestämde han sig för att skaffa sig en fast punkt.
– Jag jobbade i Norge en tid för att tjäna ihop pengar till min lägenhet. Nu känns det skönt att ha ett hem, ett ställe som är mitt.

Sedan 2005 är Jon fast bosatt i Malmö. Här stortrivs han.
– Jag är verkligen lycklig. Mitt låtskrivande har utvecklats, har blivit djupare. När det är kallt och man är inlåst med sig själv måste man titta djupare inåt. Många säger att svenskar är blyga och det passar mig bra. Jag är likadan. Min bakgrund i Berkeley i Kalifornien är en perfekt förberedelse för Sverige. Berkeley är så vänsterorienterat, så svenskt...

Jon har myntat sin egen musikgenre, rhytm & folk.
– Jag flyttade till Los Angeles 1986 för att skriva musik. Jag inspirerades både av countryrock och rhythm och satte ihop dem till en term. Jag gillar eftertänksamma texter som berättar historier, men musik med mer groove, musik som sätter lägre chakran i rörelse. Jag "uppfann" rhythm & folk redan 1989 och jag har sett att termen används av fackfolk i dag.

Jon Strider har jobbat med många stora namn, producerat omkring 40 album och gett ut fem egna.
– Jag vill göra mina album på mitt sätt. Jag är lite av en ensamvarg. När jag startade hade min exfru och jag en stor studio med all tänkbar utrustning. Jag skrev sånger till andra och när det fanns tid och möjlighet jobbade jag med mina egna projekt. Jag samlar ihop pengar till ett projekt och så gör jag det. Det brukar gå 4-5 år mellan gångerna.

På senaste plattan har Jon Strider samarbetat med Malmöproducenten Amir Aly på några av låtarna, med Emil Isaksson på andra. Plattan är inspelad i tre olika studios. För första gången har Jon Strider distribution på plattan som alltså finns i skivaffärerna och via internet.
– Vi har fått fina recensioner i Tyskland, berättar Jon, och några sånger har gått hem i Frankrike och på Irland precis som vi trodde. I Sverige börjar det lossna; folkradio.se har min Workin' is for people who don't know how to fish på topplistan. Det ska vara ett gott tecken, har jag hört. I höst ska jag till USA för promotion och förhoppningsvis ska plattan funka bra där.

Målet är att kunna göra nästa platta. Samtidigt har jobbet på pianobarerna plockat fram entertainern i Jon.
– Plötsligt poppade han fram. Jag älskar att stå på scenen, säger Jon Strider.