| Kultur & Nöje | Sport | Opinion | Personligt | Blogg | Webb-TV | Bostad | Lagfarter | Motor | Väder | RSS |
MALMÖ. På Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasiet kameraövervakas vissa utrymmen. Detta trots att Datainspektionen förbjudit övervakningen.
– Vi har kameror så att elever och personal ska känna sig trygga, säger rektorn Barbro Willners.
Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasiet har en yta på 28 000 kvadratmeter. 230 personer arbetar på skolan och där går 1400 elever.
Ungefär 28 utrymmen kameraövervakas varav de flesta kameror är placerade i korridorer, entréer och uppehållsrum.
Men efter Datainspektionens tillsyn på skolan 2008 togs beslutet att kameraövervakningen skulle upphöra eftersom den inte var laglig. En uppmaning som Utbildningsnämnden inte rättat sig efter.
Därför ska ytterligare en inspektion göras för att se om behovet är tillräckligt stort för att kameraövervakningen ska godkännas.
– Vid förra inspektionen kunde man inte visa att det fanns sådana problem på skolan som motiverade övervakningen, säger Patrik Sundström, jurist på Datainspektionen.
Den nya inspektionen genomfördes under gårdagen men det kommer ta ett tag innan ett beslut har fattats.
– Rektorn måste presentera nya omständigheter som visar att det verkligen finns ett behov av kamerorna. Annars kommer vi återigen uppmana om att avsluta övervakningen vilket kan förenas med ett vite, säger Patrik Sundström.
Barbro Willners anser att skolan följer de lagar som finns för kameraövervakning och ser ingen anledning att stänga av kamerorna.
Både elever och föräldrar får tydlig information om kameraövervakningen innan eleverna börjar på skolan.
– Det är endast jag och säkerhetschefen som får titta på bilderna och det händer inte särskilt ofta under ett läsår. Det ska vara om det inträffat något allvarligt, säger hon.
Enligt Barbro Willners stängdes kamerorna av efter Datainspektionens besök vilket ledde till att miljön genast blev otrygg. Plötsligt blev skadegörelse allt vanligare på skolan.
– Datorer försvann och det eldades på toaletterna. Det är tyvärr så att om någon krossar en ruta är det ju ingen som erkänner och säger att det var jag. Kamerorna har en avskräckande effekt, säger hon.
Kameraövervakning regleras av två lagar, personuppgiftslagen (PuL) och lagen om allmän kameraövervakning. Enligt lagen om allmän kameraövervakning krävs tillstånd från länsstyrelsen för att få sätta upp kameror som registrerar allmänna platser.
När kameror ska övervaka andra platser än de allmänna, gäller PuL. Det kan exempelvis vara skolor, bostadshus och arbetsplatser. För sådana platser krävs inte tillstånd, men det är den personuppgiftsansvariges ansvar att se till att kameraövervakningen följer reglerna i PuL. Tillsynsmyndighet för PuL är Datainspektionen och en personuppgiftsansvarig är normalt en juridisk person, exempelvis ett företag, en stiftelse eller en myndighet.
Källa: Datainspektionen

Missa inte vår kompletta tv-guide!