Mardrömsstart för storsjukhuset

Sjukvård är en särskilt svårstyrd verksamhet eftersom den samtidigt är både behovs- och efterfrågestyrd. Behovet utgörs av patienters verkliga sjukdomsbild, efterfrågan av patienternas självupplevda sjukdomsbild, och det är inte samma sak. Men likafullt finns de i väntrummen på Skånes universitetssjukhus.

Samtidigt brottas också sjukvården med effektivitetsproblem. Ökade resurser motsvaras inte alltid av motsvarande ökad vårdproduktion, sjukvården tenderar i stället att ha svarta hål.

Ett huvudmotiv till att slå samman sjukhusen i Lund och Malmö var att spara pengar via gemensam administration och koncentration av specialiteter till respektive sjukhus. I ett övergångsskede är det inte otänkbart att det snarare leder till ökade kostnader i stället för besparingar. Men långsiktigt måste Region Skåne lyckas med att nå de samordningsvinster som är avsikten, annars drabbas till sist vårdkvaliteten.

En rad ogynnsamma faktorer kan ha påverkat kostnadsexplosionen så här i början av året.
Svininfluensaepidemin, vinterkräksjukan och det ökade vårdtryck som alltid följer av vinterkyla och snö, har ökat trycket vid akutmottagningarna. Dessutom tenderar budgetprognoser vid inledningen av ett år att vara behäftade med stor osäkerhet. Men trots sådana reservationer måste ledningen för Skånes universitetssjukhus och den styrande majoriteten för Region Skåne snabbt ta fram trovärdiga planer för både hur vårdens kvalitet och vårdbudgeten skall klaras.