Ulf, 20, bär kapuschong över huvudet. Han är mager och sitter hopkurad när han pratar. I den kylslagna bostaden saknas allt som är i närheten av att beskrivas som hemtrevnad. I stället för gardiner pryds fönstren av spindelnät. Kylskåpet täcks inte av väggen och blottar sladdar. Strömbrytare är hafsigt uppsatta och täckta med tejp. Under en kontakt gapar ett hål in i väggen.
– Jag tycker egentligen om när det är svalt. Men ibland är det för kallt.

Boendestödjaren har mätt inomhustemperaturen till åtta-tio grader. När Skånskan är där visar termometern tolv grader.

Det är lite varmare i Ulfs rum. Där har Stefan Möller satt ett element. Det står på golvet, riktat mot sängen.

Det är stökigt. Mycket stökigt. Kläder, prylar och tidningar ligger i drivor.
– Det är inte så lätt att hålla ordning, säger Ulf.

Ulf har en intellektuell funktionsnedsättning, vilket är fastslaget av läkare och psykologer. Han medicinerar för ADHD. Eller, rättare sagt, han skulle medicinera. Det gör han inte regelbundet.
Han behöver stöd för att kunna sköta det. Liksom han behöver påminnas om att äta. Medicinen gör att han saknar hungerkänsla.

Eftersom han är familjehemsplacerad faller ett ansvaret på Stefan Möller.
– Han är aldrig här inne. Eller väldigt sällan.

Ulf äter inte ens inne hos Stefan Möller och hans familj. Måltiderna får han ombesörja själv.

Får du någon hjälp överhuvudtaget?
– Ja, av min boendestödjare. Men hon säger att här är för kallt att vara.

De två fyratimmarspass i veckan som boendestödjaren träffar Ulf används åt utflykter och matinköp.

Ulf har bott hos Stefan Möller i tre och ett halvt år. Tidigare bodde han hos Lotta Östling, hans gode man.
När hon flyttade till Göteborg ordnade hon ett nytt familjehem, liksom en plats på gymnasiesärskola.
Men det funkade inte i det nya familjehemmet.
– Jag gjorde lite hyss och så. Jag anklagades för att ha slagit en yngre kille.

Ulf brukade spendera tid på en fritidsgård i Lund. Där träffade han Stefan Möller. De fick bra kontakt.
– Jag frågade om jag kunde bo hos honom och det fick jag.

Under intervjun ringer Stefan Möller. Han vill att Ulf kommer in i huset. När Ulf är tillbaka igen berättar han att Stefan Möller undrat om det var tidningen på besök.
– Han sa att du inte fick ta bilder. Han sa att han är politiker och att han kan få problem om bilder kommer i tidningen.

Efter åren i uthuset vill Ulf till en egen lägenhet. Förvaltningsrätten, tidigare länsrätten, har slagit fast i en dom att han är berättigad till bostad och stöd enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Men Staffanstorps kommun verkställer inte beslutet.
– Stefan har sagt att jag kommer att få bo här i minst tre månader till.

Längtar du efter att flytta?
– Ja, jag längtar efter värmen; att det är varmt i hela lägenheten. Och efter något som är nytt och fräscht.

Då kan jag börja om och få ordning på kläder och mat.

Relationen med Stefan Möller har inte alltid varit dålig, säger Ulf.
– Förr tog han med mig och spelade innefotboll.