Nu vill han utforska den politiska sidan

– Första året levde vi uteslutande på ett bidrag på 1000 kronor från IM, Individuell Människohjälp. Förra året avslutades med en omsättning på 1,3 miljoner och med hjälpverksamheter i fyra länder, säger Philip.
Fjoråret kröntes dessutom med att kommunen gav Tamam årets integrationspris.

Philip, 26, har alltid brunnit för att hjälpa människor i nöd. Intresset väcktes på allvar när han besökte släktingar i Mexiko som liten kille under valet 1988.
– Det styrande och korrumperade Revolutionspartiet såg ut att förlora makten till oppositionen för första gången. Alla var så förväntansfulla. När oppositionens valstaplar passerade regeringspartiet var det jubel, men så plötsligt slocknade alla tv-apparater i hela Mexiko. En halvtimma senare kom sändningen i gång och då hade Revolutionspartiet gått om oppositionen och vann valet. Tv skyllde på att datorerna blev överhettade. Där insåg jag hur betydelsefullt demokrati är, berättar Philip.
Först 14 år senare vann oppositionen valet i Mexiko.

Philip startade Tamam för att hjälpa flyktingbarn i Lund med att göra deras tillvaro roligare och lättare
– Det handlar om att bygga upp tillit. Mina hjärtefrågor är integration och ungdomar. Den privata sfären i Sverige är mycket stark. Tilliten till samhället är stor. I många andra länder är det tvärtom, därför blir det en del krockar för många invandrare. Genom att engagera unga invandrare på olika sätt i föreningsform har vi byggt upp deras tillit och självförtroende. Tamam bygger på ideella insatser av en rad människor. Vi har volontärer som arbetar med hjälpprojekt i flera länder.
– Jag har varit ordförande i sju år och varit med om att bygga upp Tamam till vad det är i dag. Nu när vi har nått fram till en bra och fungerande organisation är det dags för andra att komma in och få chansen att växa i organisationen. Själv stannar jag kvar styrelsen och fortsätter arbeta med volontärarbete i Latinamerika.
I dag är Tamam en Lundabaserad biståndsorganisation som stödjer över 1000 barn och ungdomar i fyra länder genom insatser.

Det var en och annan som höjde på ögonbrynen när han berättade att han kandiderar för folkpartiet i höstens fullmäktigeval.
– Många tror man är vänster bara för att man jobbar med bistånd. Jag valde Folkpartiet för att de ligger nära mina grundvärderingar. Socialdemokraterna är också bra. Ju längre vänster ut man kommer desto med försvinner individen. Jag tror det är viktigt att ge människor verktygen att gå vidare med och själva ta steget och viljan utveckla sig. Vänstern har en mer tycka synd om-inställning. Jag tror att individen kan förändras genom tillit.

Nu tänker han ge politiken en chans. Han hoppas kunna medverka till förändringar i synen på och arbetet med integration.
Han tror inte på förändringar genom våld och ockupationer.
I somras bodde han i ett kollektiv på Norra Fäladen och kunde från första parkett följa ockupanternas aktion för fritidshemmet Romano Trajo. Han gillade inte deras metod med konfrontation och stenkastning mot polisen.
–Det är inte så man bygger tillit mellan människor. Det gör man genom långsiktigt arbete tillsammans. Hade ockupanterna engagerat sig som Tamam, hade det gett större effekt i det långa loppet. Våld är bara maktkamp. Man måste söka upp människorna, bygga relationer och på det sättet slussa in de som är utanför in i en gemenskap, säger Philip.
Philip Sandberg har ett strålande leende på läpparna och hans engagemang är lågmält och övertygande. Hans driv gör att han får med sin människor.
Politiken vet han inte mycket om, men han vill testa och se vart det leder.
–Man kan inte bara gnälla. Då är det lika bra att engagera sig.