| Kultur & Nöje | Sport | Opinion | Personligt | Blogg | Webb-TV | Bostad | Lagfarter | Motor | Väder | RSS |
En av de mest klassiska titlarna på en doktorsavhandling finns på en som skrevs i Lund på 1950-talet av sedermera statsrådet Sven Moberg och hade titeln "Vem blev student och vad blev studenten?"
Frågan finns det fortfarande anledning att ställa sig när det gäller vad vårt högskolesystem producerar i form av utexaminerade akademiker.
Fram till 1970-talets mitt existerade knappt någon akademikerarbetslöshet i vårt land. Sedan dess har arbetsmarknaden för akademiker upplevt svängningar där risken för arbetslöshet varit en påtaglig realitet, i synnerhet för den som valt en utbildning som inte haft en tydlig koppling till efterfrågan i arbetslivet.
Finanskrisen som bröt ut 2008 har övergått till en djup ekonomisk kris i hela världen och även i Sverige. Det är dessutom en kris som är både konjunkturell, att efterfrågan sjunker hemma och internationellt, och strukturell i den meningen att den globaliserade ekonomin tvingar fram stora förändringar i både enskilda företag och branscher.
Saabs svårigheter speglar en oavbruten strukturkris inom bilindustrin sedan 30 år tillbaks. Men när Astra Zeneca säger upp 900 personer visar det att strukturkrisen även finns i det som tills nyligen ansågs vara en framtidsbransch. Svenskt näringsliv visade i går hur 4 av 10 akademiker saknar ett i förhållande till utbildningen relevant jobb efter sin examen. Det är alarmerande, men avspeglar också ett arbetsliv som är under snabb förändring. Den slutsats som kan dras är att det är viktigt att högskolevärlden och arbetslivet har en nära samverkan för att studenter skall välja studier med goda framtidsutsikter. Men strukturomvandlingen är till stor del utanför alla beslutsfattares kontroll och svår att sia om.
Missa inte vår kompletta tv-guide!