Detta är en utskriftsvänlig version av artikeln.
Bevisen bevisar att det inte finns några bevis
Benbitarna som hittades vid brottsplatsen för mordet på 10-åriga Therese Johannesen kom från en människa, närmare bestämt ett barn mellan fem och femton år.
Detta påstod en professor i osteologi, som dessutom fick sällskap av en annan osteolog som bekräftade det. Det hade de kanske gjort, om det nu rört sig om människoben. I stället har det visat sig att benbitarna inte ens var människoben, utan möjligen trä, vilket alltså gör det än mer tveksamt om den så kallade seriemördaren Thomas Quick ens varit i närheten av platsen.
Problemet är att verkligheten inte är särskilt lik tv-serien CSI, där man kan få fram 100-procentiga DNA-matchningar på en lunchrast eller serien Bones, där osteologen Dr. Brennan kan hitta både motiv, mordvapen och dödsorsak genom att titta uppmärksamt på ett lårben.
Att tillämpa osteologi på modern brottsutredning är en enormt kvalificerad vetenskap som bara ett fåtal personer i världen behärskar. Inga av dessa experter finns i Norden, så det borde inte komma som någon överraskning att resultatet blev därefter. En seriös forskare hade eventuell avsagt sig uppgiften helt och hållet.
Bara för att en person kallar sig professor innebär alltså inte att personen är ett tillförlitligt vittne i ett brottsfall. Övertro på vetenskap leder inte bara till missvisande tillvägagångssätt, det leder till att det med stor sannolikhet går en barnamördare lös någonstans. Vår okritiska hållning till vetenskapsmäns utsago kan få ödesdigra konsekvenser.