Otäckt aktuellt om hatbrott

Det är snart jul i Oslo

och liket efter en 17-årig asylsökande, prostituerad pojke fiskas upp ur vattnet vid Aker Brygge, en känd installationskonstnär dör under mystiska omständigheter i sin ateljé och en kvinna på väg till Australien försvinner spårlöst. På självaste julafton knivhuggs sedan en populär kvinnlig biskop till döds i Bergen. I Anne Holts nya kriminalroman Frukta inte är kriminologen Inger Johanne Vik och hennes sambo kriminalkommissarie Yngvar Stub tillbaka med spektakulära brott och vardagsliv i en ruggig, oroande och mycket välkomponerad kombination.

Juristen Anne Holt debuterade med sin första kriminalroman, Blind gudinna, 1993 och introducerade då den egensinniga, smarta, lesbiska, motorcykelburna kriminalkommissarien Hanne Wilhelmsen för nordiska deckarläsare svältfödda på kvinnliga hjältar. Sedan dess har det blivit ytterligare sju böcker om Wilhelmsen och (med Frukta inte) fyra om paret Vik/Stub. I den senaste Wilhelmsen-boken, 1222 över havet (2008), löser en numera rullstolsburen och pensionerad Hanne Wilhelmsen en mordgåta i riktigt klassisk pusseldeckarstil. I förra boken om Vik och Stub, Presidentens val (2007), försvinner en kvinnlig amerikansk president spårlöst i Oslo och Holt knyter ihop sina serier genom att låta Vik och Wilhelmsen mötas.

Anne Holt är en av nordens bästa och pålitligaste deckarförfattare och hon visar gång på gång att hon vägrar vara förutsägbar. Dessutom har hon alltid en mission - att öppna läsarnas ögon för vår tids intolerans och fördomar och inte minst för barns utsatthet i vårt samhälle.

I Frukta inte utreder Yngvar Stub mordet på biskopen och det är också den utredningen som står i centrum för handlingen. Inger Johanne Vik har precis fått ett stort och välbetalt uppdrag av Rikspolisstyrelsen att kartlägga fenomenet hatbrott. I samband med att hon sätter sig in ämnet hittar hon också skrämmande samband mellan biskopsmordet och andra mord begångna under samma period. Det är samband som leder ut i världen mot internationella nätverk och religiös besatthet.
Inger Johannes teorier kan kännas osannolika men Holts förmåga att förankra det hon skriver om i sina huvudpersoners privata vardagsliv gör det både skrämmande och övertygande. Och med tanke på att vi nyligen kunde läsa att hatbrotten i Skåne fördubblades under förra året känns Holt dessutom otäckt aktuell.

Jag har följt och uppskattat Anne Holts författarskap under de mer än 15 år som gått sedan hennes debut och konstaterar gång på gång hur befriande det är med en författare som inte stagnerar och som fortsätter att skriva på engagemang och vilja. Frukta inte med sin kombination av vardag och av aktualitet och med ett sanslöst skickligt intrigbygger tillhör definitivt det bästa Anne Holt skrivit. Att Hanne Wilhelmsen finns med på ett litet, litet hörn även denna gång känns dessutom lovande inför framtiden.
Gunilla Wedding