Det är lunchdags på Skruttens avdelning i Klågerup.

På matsedeln står det pasta med skink- och ostsås och kocken Ingrid Sjöholms ansträngningar är uppenbart uppskattade.

Mumindalen var en av de första förskolorna i Svedala som satsade på ekomat. Men i slutet av 1990-talet var utbudet litet och hanteringen ganska krånglig, minns Ingrid Sjöholm.
- I början bytte vi ut rotfrukter och därefter mjölk och fil. Sedan har det ökat på successivt.

Drygt tio år efter starten är det betydligt lättare att få tag på ekologiska varor och prisskillnaden är ofta inte längre speciellt stor, säger Ingrid Sjöholm. Mycket merarbete är det inte.
- Skillnaden är att man får tänka mer säsongsbetonat. Är gurkan dyr just nu ersätter vi den med annat eller väljer bort den grönsaken under en period.

Ekomatens betydelse avspeglar sig även hos föräldrarna. Enligt Mumindalens rektor Marie-Louise Enochsson frågar allt fler föräldrarna efter hur mycket ekologiskt odlad mat som serveras då de ska välja förskola.
- Den frågan får jag i dag, men inte för tio år sedan, säger hon.

Svedala var tidigt ute i Skåne. Redan 1998 gjordes ett försök med ekomat på två förskolor och två skolor i kommunen. Snart blev inslaget permanent.

I dag ligger snittet på drygt 23 procent ekomat, ganska nära det nationella målet på 25 procent ekologiska livsmedel 2010 som även Svedala tagit som sitt.
- VI hade en eldsjäl, vår dåvarande Agenda 21-samordnare Christina Zoric, som började jobba med frågan och omvände även mig. Att värna miljön och servera så bra mat som möjligt är ganska självklart, säger Svedalas kostchef Pia Askman.

I Lomma kommun har man bara nått upp till tre procent ekomat.
– Ska vi köpa in mer ekologiskt vill jag ha pengar till det. Annars blir kvaliteten sämre och den vill jag inte tumma på, säger kostchef Ann Ellis.

– Det hjälper inte att servera ekomat om den inte hamnar i magen. Ska vi köpa mer ekologiskt utan att få mer pengar måste vi blanda ut maten och då smakar den inte lika bra vilket gör att barnen kastar mer. De gillar inte grytor och röror. I dag kan vi servera ugnsbakad falukorv men om vi skulle köpa mer ekomat blir det kanske korvgryta som vi får dryga ut med mer grönsaker eller linser i stället.
– Men barn vill ha tydlig mat och se vad de äter, inga röror. Nu äter barnen i Lomma bra och vi slänger väldigt lite mat. Så lagar vi allt från grunden också.

Lomma köper i dag bara morötter och vitkål ekologiskt. Oppositionen försökte för några år sedan anslå 400 000 kronor per år till ekologisk mjölk men det gick inte igenom.
– Tyvärr, säger Ann Ellis som gärna skulle köpa ekologiskt om kommunen anslog mer pengar.
Cirka två kronor mer per portion krävs för att Lomma ska nå upp till det nationella målet och ändå hålla samma kvalitet på maten som i dag.