Statsvetaren Björn Johnson är mycket kritisk till förra veckans uppgifter från Försäkringskassan om felaktiga utbetalningar, men även till hur medierna hanterat frågan.

– För en forskare ringer varningsklockorna direkt när metoderna synas, säger Björn Johnson, som är fil dr i statsvetenskap och lektor vid Malmö högskola.
De aktuella siffrorna kommer från en redovisning som Försäkringskassan lämnat på uppdrag från regeringen.
Metoden som använts kallas Expert Elicitation och innebär att experter inom de olika delområdena samlas för att göra bedömningar utifrån befintligt material och egen kunskap.

– Experterna är då knappast opåverkade av den mångåriga debatten om överutnyttjande av socialförsäkringarna, säger Björn Johnson.
Den genomsnittliga uppskattningen för 2009 är att de felaktiga utbetalningarna motsvarar 3,65 procent av socialförsäkringssystemets samlade utbetalningar. Det blir 16,4 miljarder kronor, av totalsumman på 449 miljarder.

– Exakta siffror ger ett trovärdigt uttryck och får lätt ett eget liv, men de här saknar grund, säger Björn Johnson. Vad som faktiskt finns är stickprovskontroller som visar att felen ligger på promillenivå, och då utgör fusket bara en del av detta.
Felens bakgrund är enligt uppgifterna från Försäkringskassan ganska jämnt fördelad: en tredjedel vardera utgörs av avsiktliga fel från allmänheten, oavsiktliga fel från allmänheten respektive oavsiktliga fel av myndigheter.

– Det innebär att Försäkringskassans personal utpekas som inkompetent i och med att så stor del beror på myndighetsfel, säger Björn Johnson.
Försäkringskassan påpekar själv att det ibland förekommer mycket skilda åsikter bland experterna när de gör sina bedömningar.
Det gäller exempelvis sjukpenningen, där de felaktiga utbetalningarna bedöms uppgå till drygt fyra miljarder kronor, av sammanlagt 23,5 miljarder, vilket blir 17,3 procent.
Den del som beror på oavsiktliga fel hos allmänheten uppgår även här till ungefär en tredjedel, eller 6,6 procent, som ett genomsnitt av experternas bedömningar. Men deras enskilda åsikter har en spridning från tre till 20 procent.
– Det visar tydligt på problemet, säger Björn Johnson.

Han är bekymrad över att medierna inte gör mer kritisk granskning av material av det här slaget, men tycker också att hans egen yrkesgrupp sviker:
– Många forskare avstår helst från delta i samhällsdebatten, kanske av rädsla för att förlora kontrollen över sitt material, men som offentligt finansierade har vi en skyldighet att medverka.