De borgerliga hävdar att skattesubventionen har skapat över 10 000 jobb, och det vet jag är fel. Jag köpte nämligen tjänsten redan innan subventionen infördes och vet därför att det åtminstone fanns ett jobb tidigare.
Jag har även svårt tro på vänstersidans argument att subventionen av städjobb tränger undan satsningar på skolan, vården och omsorgen.
Trots det, jag kan inte riktigt släppa frågan.

Den visar nämligen, tycker jag, att de borgerliga har en poäng när de anklagar mitt eget parti Socialdemokraterna för att sätta systemen före individen. Skattesubventionen har utan tvekan skapat nya jobb. Om subventionen försvinner finns en uppenbar risk att några tvingas återvända till arbetslöshet. För dem är det knappast någon omedelbar tröst att Socialdemokraterna vill att de ska ha ännu bättre betalda jobb. Någon gång i framtiden.

Samtidigt avslöjar debatten om hushållsnära tjänster att de borgerliga har en tendens att inte se systemen för alla individer. De borgerliga försvarar tjänstesubventionen med rättviseargument. Samtidigt finns förstås en risk att skattesänkningar i förlängningen undergräver den generella välfärden.
Sverige är ett förhållandevis jämlikt land. Ja, vi har i alla fall varit det under lång.
Jag tror inte det beror på att vi svenskar till vår natur är omtänksamma och generösa.
Nej, förklaringen är säkert att vi i Sverige har format samhällssystem som har minskat avståndet mellan grupper och individer.

Det finns vad jag begriper rätt stor enighet om att generell välfärd, relativt höga skatter, starka fackföreningar och en solidarisk lönepolitik har bidragit till ökad jämlikhet. Därför får det förstås följder om man sänker skatten, försvagar facket och försämrar för sjuka och arbetslösa. Det går inte att minska klyftorna genom att försvaga de system som har skapat ett mer rättvist och jämlikt samhälle.

Vänsterns skepsis till subventionerade städjobb är alltså begriplig. Kombinationen försämrade trygghetssystem och stimulans av lågstatusjobb riskerar leda till ökade skillnader. Det är helt enkelt inget bra system.
Samtidigt är det inte alldeles enkelt försvara återuppbyggnaden av ett rättvist system genom att först försämra för några med kort utbildning och låg lön. För ett omedelbart borttagande av subventionen lär leda till att några blir arbetslösa.

Det är mot den här bakgrunden som jag tycker att en kommande rödgrön regering ska ta bort subventionen först när man kan erbjuda ett bättre alternativ.
Därmed visar de rödgröna att de i alla lägen sätter jobben främst.
Dessutom visar mitt eget parti Socialdemokraterna att man förmår se både de stora systemen och sammanhangen och den lilla individen.