De bortglömdas register kan man tycka. Men det finns också de som gärna utnyttjar dem, för kriminella syften.

– Är man obefintlig existerar man inte någonstans. Man kan inte få ut ersättningar, bostadsbidrag till exempel, och man kan inte söka sjukvård, med undantag för akutvård som ingen kan nekas, säger Eva Serwe, informatör på Skatteverkets folkbokföringsenhet i Malmö.
Indikationerna kan vara flera. En sådan är när posten kommer i retur. För Skatteverket kan det vara ett skäl att dra i gång processen kring en "försvunnen".
– Det kan vara privatpersoner eller företag som sökt en person och fått posten i retur. Men ofta är det indikationer från Kronofogden eller andra myndigheter som söker folk, Pliktverket eller Försäkringskassan till exempel.
– Finns personen inte på den angivna adressen kan vi dra i gång en bosättningsutredning.

Det blir ofta ett detektivarbete där man använder sig av olika källor, Kronofogden bland annat, påpekar hon
Lyckas man inte lokalisera personen blir det en notering i folkbokföringen: "utan känt hemvist". Men det betyder inte att man halkat in i obefintlighetsregistret.
– Det är en lång resa innan man hamnar i obefintlighetsregistret. Man måste ha varit utan känt hemvist i två år, berättar Jenny Segeljakt, sektionschef på Skatteverkets folkbokföringsenhet i Stockholm.

Hon betonar också att även om man är "obefintlig", är utloggningen inte total.
– Man finns kvar i registret med personnummer, namn och historik, det vill säga tidigare känd historik, gamla adressuppgifter. Men man är registrerad som "obefintlig".
I Malmö stöter socialarbetare emellanåt på hemlösa som är just obefintliga. Men hur många obefintliga finns det då i Malmö?
Det visar sig oväntat svårt att få svar på den frågan. Eva Serwe förklarar att folkbokföringsenheten i Malmö inte jobbar med obefintlighetsregistret och därför inte har behörighet att gå in.
– Men när vi i september kollade personer som varit utan känt hemvist i mer än två år i Malmö var det 600. Det är alltså personer som kan bli aktuella för obefintlighetsregistret, men vi vet inte hur många som hamnar där.
Jenny Segeljakt är inte heller beredd att ta fram statistik, varken i riket eller Malmö.
– Tekniskt är det inte omöjligt att ta fram antalet obefintliga. Men det tar över en och en halv timmes datakörning, så vi säger nej, det kostar för mycket.

Det finns också en annan aspekt som gjort att Skatteverket iakttar viss försiktighet med de obefintliga, påpekar hon. Men då handlar det om frågor som ställs av grumliga skäl. Förfrågningar om namn och personnummer. De är nämligen attraktiva.
– Vi är försiktiga med att lämna ut fullständiga personnummer. Många obefintliga har fått sina identiteter kapade av personer som sysslar med ekonomiska oegentligheter. De används som bulvaner, målvakter. Bilar skrivs på obefintliga som sedan drabbas av p-böter.

Sekretess tillgrips om man misstänker att utdrag missbrukas.
– De obefintliga ska inte bli dubbelt drabbade, först ett trassligt liv och sedan risken att bli kraftigt restförda.

Det är bland hemlösa och missbrukare man hittar många obefintliga, konstaterar hon och berättar om de kontakter hon haft med socialsekreterare på Södermalm i Stockholm.
Fast Eva Serwe ger en något annorlunda bild. Många hemlösa har trots allt kontakt med socialen och kan vara skrivna på en församling. I stället pekar hon på en annan kategori.
– Personer som bott här, men flyttar tillbaka till sina hemländer. Ofta glömmer de, av rent misstag, att de ska avregistreras.
I obefintlighetsregistret hamnar man på obestämd tid, här sker ingen gallring, inga nya utredningar. Det finns avlidna i registret.

Men det finns också de som dyker upp igen, och vill bli inskrivna.
– Skälen kan vara att de sökt sjukvård eller bidrag. Jag kan inte säga att de är dussinärenden, men vi är hjälpsamma och försöker hjälpa dem skyndsamt., säger Jenny Segeljakt.
Men de måste kunna visa att de verkligen är den de utger sig för.
– De kan exempelvis få hjälp av en socialsekreterare som går i god för identiteten. Sen kan vi hjälpa dem, så att de får Skatteverkets id-kort.