När Alliansens partiledare redovisade sin långsiktiga infrastruktursatsning var prislappen 482 miljarder, varav 417 miljarder statliga pengar och resten finansierat med trängselskatter, vägavgifter, EU-medel och kommunala bidrag.

Beloppet är gigantiskt, motsvarar drygt halva den svenska statsbudgeten. Men det handlar om investeringspengar som skall slås ut under perioden 2010-2021, uppdelat på kalenderår blir summan inte riktigt lika hisnande även om det motsvarar ungefär den årliga försvarsbudgeten varje år.

Alliansen har ett tacksamt läge eftersom de röd-gröna partierna under de tidigare valperioderna inte hade finansierat sina satsningar. De byggde luftslott kunde statsminister Fredrik Reinfeldt med all rätt konstatera i går.

Regeringens infrastrukturpaket innehåller en rad olika satsningar. Problemet med en sådan lång lista är att fråga nummer ett nästan alltid handlar om det som inte finns med, i går gällde det snabbtåg mellan de tre största städerna. Troligen förverkligas den visionen i framtiden men svaret att det inte finns tillräckligt bra beslutsunderlag är rimligt eftersom det råder osäkerhet om tidsvinsterna med snabbtåg motsvarar vad det kostar.

Tyngdpunkten i infrastrukturpaketet är förbifart Stockholm, en nödvändig framtidssatsning som hela landet har nytta av. Men alla delar av Sverige får något, även Skåne med bland annat mer pengar till E 22:an. Alla politiker från samtliga partier har en tendens att gå i spinn över infrastruktursatsningar. Det finns en risk för fartblindhet. Infrastrukturpaketet motsvarar prislappen för 37 företag av Volvo Personvagnars storlek. Tänk om så mycket pengar satsades på nyföretagande?