Sahlin är en svag länk

Ett parti per block drar för närvarande upp respektive regeringsalternativs opinionssiffror. Moderaterna hos de borgerliga och Miljöpartiet hos de rödgröna.
Det betyder problem, om än av olika karaktär, i de två blocken. Bland de borgerliga är det ett problem att oppositionen kan skrämmas med att de tre småpartierna måste följa Moderaternas vilja. Hos oppositionen är det ett problem att det största partiet som leds av statsministerkandidaten för hela det alternativet inte förmått nyttja läget för att stärka sina siffror. Snarare ligger Socialdemokraterna kring eller under det redan rekorddåliga valresultatet från 2006.
Samtidigt har Mona Sahlin ofantligt svårt att slå igenom som trovärdig statsministerkandidat. Hennes popularitet bland de egna väljarna är med hästlängder den lägsta av alla partiledare enligt en mätning från Synovate/DN. I söndags publicerade Aftonbladet ännu en kalldusch för Sahlin.
Sifo har mätt hur stor andel av väljarna som har stort eller mycket stort förtroende för partiledarna. Där hamnar Sahlin med sina 28 procent på delad femteplats med Jan Björklund (FP). Så många som 30 procent av väljarna har inget som helst förtroende för henne vilket bara är 1 procentenhet bättre än Lars Ohly (V).

Förvisso kan statsvetarna peka på att en populär eller impopulär partiledare inte avgör stödet för ett visst parti. Sverige är fortfarande ett utpräglat "partiröstarland" och inte ett land där det röstas på person.
För ett parti som har en ledare som gör anspråk på att bli statsminister är det emellertid mer allvarligt än för övriga partier att ha en impopulär partiledare. Sahlin är en svag länk för möjligheterna för de rödgröna att knipa makten i september.Johan Hammarqvist