Ända sen dess har Ninna Widstrand slagits mot etablissemanget i miljö- och fredsfrågor. Aldrig ger vi upp, säger denna engagerade kvinna som senast har protesterat mot ESS-anläggningen i Lund och nya kärnkraftverk.


– Fortfarande känner jag en kämpaglöd och är med så mycket jag kan. Sen kan man alltid hoppas att de unga vill hjälpa till att hålla engagemanget i gång. Personligen har det ideella arbetet gett mig mycket i form av goda vänner och en härlig gemenskap, säger Ninna Widstrand.

Det riktigt lyser om denna 79-åriga stiliga kvinna som tar emot hemma i bostaden under takåsarna i Lund, med utsikt över Botaniska Trädgården och bakgårdarna i centrum. Här i en ombyggd lägenhet i två etage, som tidigare var studentlägenheter har hon rum för både barn och barnbarn men även en del artiklar och bilder från det som har hänt under 30 år.
– Det mesta av den information och de böcker som jag har hittat genom åren samlade jag i ett Miljöbibliotek här i stan. Vi var ett 20-tal personer som bildade en förening i början av 90-talet för att skapa ett bibliotek i det gamla Elverket. För mig, som hade jobbat som bibliotekarie i många år, var det naturligt att sköta det praktiska.

Hon är Lundatös, uppväxt vid Mårtenstorget, men det var när 1973 hon bodde i Järfälla med familjen under en period som miljöengagemanget väcktes till liv. Då deltog Ninna i ett rådslag om kärnkraft inom den lokala socialdemokratiska föreningen men var en av flera som inte fick något gehör för att säga nej till att bygga några verk alls.

– På den tiden tyckte partitoppen att det var bra med kärnkraft och bland andra statsminister Olof Palme ville inte alls lyssna på att det fanns några risker. Därför gick vi ur partiet och bildade andra rörelser. Först kom Folkkampanjen mot atomkraft och sen bytte vi namn till Folkkampanjen mot kärnkraft 1979. Sen enade vi oss mellan olika miljörörelser och krävde att vi skulle få rösta om kärnkraftens vara eller inte.
Ninna minns tiden inför folkomröstningen 1980 som fantastisk. Folk bildade lokalgrupper överallt, hon och de andra var aktiva i Lunds miljögrupper och var ute och delade ut flygblad och knackade dörr för att övertyga folk om nackdelarna med kärnkraft.

Hon var också en av de eldsjälar som planerade för de stora Barsebäcksdemonstrationerna 1976-1986 då från 7000 till 30 000 svenskar och danskar visade sitt missnöje med att det byggdes kärnkraftverk. Då samarbetade man mellan miljögrupper, fältbiologer och olika partier för en gemensam sak och alla andra åsikter las åt sidan.

– Tyvärr kändes resultatet av omröstningen som ett svek eftersom nejrösterna slogs ihop med dem som sa nja. Inte förrän 2005 stängdes Barsebäck för gott. Det kändes som en halv seger. Men nu gäller det att vi är beredda igen, för de nya politikerna är inne på att bygga ut kärnkraften, trots att vi har ett beslut på en avveckling, säger en arg Ninna Widstrand.

Det internationella perspektivet finns också med i hennes liv. Under några år på 60-talet bodde hon med familjen i Tanzania och undervisade hon studenter i ryska. I slutet av 80-talet var Ninna också med i Europeiska Antikärnvapen-rörelsen och deltog i Den stora fredsresan då de reste till 104 olika regeringar och vädjade om att de inte skulle producera kärnvapen.

– Bland annat var jag i Moskva och Östafrika. Det var spännande att möta människor från andra kulturer och få deras syn på saken. Då var det lättare att nå fram till media och makthavarna. Nu när vi protesterar mot den planerade ESS-anläggningen är det ingen som lyssnar på att man skall omvandla kvicksilver till radioaktivitet, med risk för utsläpp i grundvattnet.

Under de 30 år som har gått sen kampanjen har Ninna Widstrand ständigt varit aktiv i någon organisation. Folkkampanjen har hon suttit i riksstyrelsen för och är fortfarande medlem i och Miljöpartiet ligger henne varmt om hjärtat. Där är hon aktiv i Gröna seniorer.
Ilskan, kamplusten och förmågan att sätta sig in i saker och vara påläst har hon inte förlorat genom åren. Fortfarande kan Ninna hålla glödande kamptal och skriva välformulerade remissyttrande och debattinlägg. Men efter en sjukdomsperiod tar hon det lite lugnare och ger sig i alla fall tid att sova middag och sitter inte mer än tre timmar framför datorn per dag!
– Jag får anpassa mig till min ålder och kondition. Men jag vill hänga med i det som sker och hålla kontakten med min familj och mina vänner. Vi har en trygghet i varandra. Allt solidaritetsarbete har också gjort att vi finns för varandra och hjälper varandra, menar Ninna Widstrand.

Fakta-Profilen
Namn: Ninna Widstrand
Ålder: 79 år
Familj: Barnen Staffan 51 år, Anna, 47 år och barnbarnen Liisa, 17 år och Mimmi, 10 år.
Bor: I en etagelägenhet i centrala Lund
Intressen: Barn, och barnbarn, miljöfrågor och att läsa böcker
Aktuell: Fortfarande engagerad i Folkkampanjen mot kärnkraft och Gröna seniorer. Kämpar mot ESS-anläggningen i Lund.