Detta är en utskriftsvänlig version av artikeln.
Svårt att göra rätt i konsumtionssamhället
Det dåliga samvetet är något som växer i samband med att man får barn. Så har det i alla fall varit för mig.
Ta bara en sak som miljöförstöringen. Man vet med sig att man gör fel i många avseenden.
Samtidigt är det svårt att göra rätt.
En sak som tynger samvetet är att vi har två bilar. Men alternativet, om du bor i Genarp, är att busspendla sammanlagt fyra timmar per dag. Det är inte praktiskt möjligt.
Så vad kan man då göra för miljön? En sak är att köpa begagnat. Det har vi till exempel gjort när det gäller gungor och lekhus. Vi har renoverat sakerna, återanvänt tegel som blivit över från vårt hus och undvikit miljöfarlig målarfärg.
Men tyvärr verkar det på många sätt som att "lappa jeans"-filosofin är omöjlig i dagens konsumtionssamhälle - där slit-och-släng är norm.
Den normen drabbas även jag av.
Jag försöker ändå stå emot och ta strider när något allt för uppenbart strider mot min moral.
En sak handlar om kläder. Måste våra barn, som förvisso är modemedvetna, alltid ha de dyraste plaggen och de dyraste prylarna?
Måste vi ha en platt-tv bara för att många andra har det, när vår tjock-tv funkar utmärkt?
Måste jag ta bilen för att hämta och lämna på dagis (jag går alltid, även i spöregn)?
Jag blev inspirerad när jag nyligen besökte några vänner till familjen. De lever ganska trångt i ett äldre hus och renoverar bit för bit när de har råd och lust. De verkar faktiskt mer harmoniska och glada än de flesta jag känner.
Det är väl det livet ska handla om? Att prioritera bort för att få något annat. Som att, till exempel, köpa mindre för att kunna jobba mindre, och därmed ha mer tid över till sina barn.
Dessvärre är våra vänner i det gamla huset ett sällsynt undantag. Jag påverkas dessvärre mer av den konsumistiska livsstil många i vårt moderna samhälle har. Det man ser varje dag påverkas man mest av.
Men jag tänker vara stark och stå emot så mycket det går. Det handlar inte bara om miljö och konsumtion, utan om uppfostran av sina barn. Och jag vill inte framstå som en hycklare.
Som tur är finns det fler därute som tänker likadant. Ett gäng mammor ordnar en gång i halvåret en klädbytardag, där urväxta kläder i bra kvalitet kan skifta ägare. Man behöver inte vara en "loppistant" för att tycka att det är en både god och rationell idé.
Fotnot. En felaktig formulering hade smugit sig in i en tidigare version av denna text. Redaktionen beklagar misstaget.