| Kultur & Nöje | Sport | Opinion | Personligt | Blogg | Webb-TV | Bostad | Lagfarter | Motor | Väder | RSS |
TEATER.
Teater Sagohuset
Regi och dramatisering: Rolf Sossna
Scenografi: Marta Cicionesi
I rollerna: Åsa Hörling, Ola Citron, Åsa Ahlander, Jonas Karlström, Torbjörn Lindberg, Oscar Hielm
Kostym och mask: Evalena Jönsson Lunde
Föreställningen bygger på Luis Sepúlvedas bok "Historien om en mås och katten som lärde henne att flyga".
Vågskvalp, vita fladdrande gardiner, blått ljus över scenen, och en fläkt som anas bakom det vita. Katten Zorba (Ola Citron i brokig kattkostym) lever det bästa av kattliv. Matte är borta på semester, han har hela lägenheten helt för sig själv och blir ompysslad av kattvaktande poeten Elsa (Åsa Ahlander) varannan dag. Matad, klappad och kelad med - och helt fri resten av tiden.
Scenografin för "Katten och Måsen" för tankarna till ett avslappnat medelhavsland, kanske på grund av Elsas kaftan, men plötsligt bryts stillheten och allvaret tränger in. En mås (vitfjädrade Åsa Hörling) - indränkt i svart olja från ett utsläpp - genialiska svarta sopsäcksslingor - kraschlandar döende, på balkonggolvet. Zorba vill springa iväg och hämta hjälp men innan han får lämna måsen avkräver hon honom tre saker: han ska ta hand om hennes ägg och inte äta upp det, han ska ta hand om hennes unge, och han ska lära ungen att flyga.
Det är mycket möjligt att Zorba tänkte lova runt och hålla tunt, men när han kommer tillbaka med sina kumpaner hamnkatterna (Torbjörn Lindberg, Jonas Karlström och Oscar Hielm) är Måsen död, och ägget ligger bredvid. En hamnkatts löfte är heligt, och plötsligt ställs han inför en, för en loj hankatts del, något oväntad arbetskrävande situation. Ägget spricker, ut kravlar en bedårande måsunge (Hörling igen) som säger: MAMMA! Och MAT! Och vill gosa?
"Katten & Måsen" tar upp många stora frågor, viktiga för både vuxna och barn, på ett direkt och empatiskt sätt - att ställa upp för den som är svagast, vad vi människor gör mot miljön, att även egensinniga katter får vika av från sin egoistiska väg ibland, och att till och med råttor har rätt att existera - även om de vill äta upp Fortuna, som ungen döps till.
Jag tycker väldigt mycket om "Katten & Måsen", föreställningen är helgjuten och flödande generös, i både färg, form, uttryck och innehåll. Skådespelarna övertygar som djur, både i sina färgstarka päls- och fjäderhamnar och som rena personligheter. Åsa Hörling är fantastiskt charmig som Måsen, spatserande runt scenen i sin vita fjäderdräkt, motsträvige Zorba komiskt avväpnande i Ola Citrons kattkrumbuktande gestaltning, långe Torbjörn Lindberg (håll ögonen på honom) som Översten i orange kattdräkt med epåletter gör sig väldigt bra mot något kortare grårandige Sekreteraren Jonas Karlström, Åsa Ahlander hugger in som röda Sjörövar Jenny, och nästan allihop figurerar som hotfull råtta vid något tillfälle.