Det är dock utsiktslöst att försöka hitta detta slut, för regnbågen finns inte på någon bestämd plats i rummet utan är ett optiskt fenomen som beror på observatörens position.

Betraktaren har solen i ryggen och bågens mitt ligger i förlängningen av den skugga som han eller hon kastar på marken. Regnbågen uppträder då regndroppar i luften belyses av solen. När en ljusstråle träffar en droppe bryts den och reflekteras sedan mot baksidan av droppen för att sedan brytas en gång till när den passerar ut i luften igen.

De flesta strålarna återspeglas i 40º-42º vinkel. Skilda våglängder bryts något olika och därför sprids ljusets färger inom detta vinkelintervall med den blå färgen på bågens insida och den röda på utsidan. Men ljuset kan också reflekteras en extra gång inuti droppen, och det är orsaken till att man ofta kan se en sekundär regnbåge på 50º-53º vinkel.

Genom den extra reflektionen blir dock färgerna här inverterade gentemot den primära regnbågen. Ytterligare bågar kan ibland också synas. Solen får inte stå för högt på himlen; befinner den sig högre upp än 42º hamnar regnbågen under horisonten och kan då bara ses om observatören befinner sig på en höjd eller i ett flygplan.