Stenkastning mot räddningstjänsten är inte unikt för Rosengård. I England har man upplevt liknande oroligheter och hotfulla situationer. Där har räddningstjänsten satsat på olika projekt för att komma till rätta med problemen.
Nikola Obradovic, brandman Jägersro, fick upp ögonen för deras sätt att arbeta och ville veta mer. Tillsammans med några kollegor åkte han till England 2007 för att besöka bland annat Bradford och Liverpool som tidigare haft stora problem med ungdomar som kastat sten mot brandmännen.
– När vi kom tillbaka till Sverige försökte vi skräddarsy en egen variant som funkar här, säger han.

Resultatet blev RISK. Projektet drog i gång i februari i år.
– Vi är nöjda med vad vi gjort hittills men några snabba resultat finns inte i sådana här satsningar. Det är en lång process och det dröjer säkert några år innan vi kan börja prata om resultat.
Just denna måndagen är det bara tre killar på plats på Rosengårds brandstation. De andra fem är på utflykt med skolan. Varje måndag ska de vara på plats prick klockan sju på morgonen.
- Det roligaste är nog att släcka bränder, säger Kaaled Ibrahim.
Men övningarna är både tuffa och ansträngande. Killarna sätter sig utmattade ner en efter en efter genomförd övning. På ryggen har de ett 17 kilo tungt luftpaket samtidigt som de springer en övningsbana.

Räddningstjänsten Syd samarbetar med högstadieskolorna i Rosengård. Tillsammans med skolorna handplockar de elever som på frivillig basis får spendera varje måndag hos brandmännen. De lär sig bland annat teambuilding och hjärt- och lungräddning.
Att projektet skulle påverka deras skolarbete negativt tror Nikola inte.
– Engagerar de inte sig i skolan så kan de lika gärna vara hos oss. Kan vi hjälpa en eller två av dem så ser vi det som en vinst, förklarar han.

– Detta handlar om ungdomar som hamnat på fel spår i livet, därför har vi valt att inte ta in för många till en början.
Just nu är det åtta sjundeklassare som deltar i programmet.
– Vi stimulerar och utmanar ungdomarna. Trams tolereras inte. Vi har disciplin, ordning och regler. För att få vara kvar i programmet måste de sköta sig både när de är här och när de är i skolan, säger Nikola Obradovic.
Programmet är tänkt att fortsätta i åtminstone tre år med nya sjundeklassare varje år. De ungdomar som kom i februari ska kunna vara kvar hela högstadietiden.

Tror du inte att detta kan kännas utpekande för ungdomarna som fått erbjudandet?
– Nej. De vet själva att det inte går bra i skolan och vart de står i livet. Vi ger dem en chans och frågar om de vill fortsätta som de gjort eller om de vill försöka bryta mönstret.
Det låter hårt?
– De behöver inget daltande. Detta är inget som görs på en vecka men med tiden vill vi nå en ömsesidig respekt, säger han.
Om ungdomarna som deltar inte sköter sig så åker de ut.
– Vi hoppas att de kan få bra värdegrunder och att vi lyckas styra dem i rätt riktning. Vi vill visa dem att om man sköter sig så kan man komma någonstans och göra något av sitt liv. Genom att de inte sköter skolgången så förstör de bara för sig själva och sin framtid.
Det är med tanke på de bränder som drabbat Rosengård de senaste åren som man har valt att starta upp programmet där. Men framöver är det även tänkt att satsningen ska kunna spridas till andra stadsdelar och skolor.