Hela rummet gungar när kvinnorna som står på golvet tar i från djupet av sina hjärtan i Peps Perssons gladpoplåt "Oboy vilket vackert väder, solen skiner i dag". Framför dem spelar hon med sitt rödgula dragspel och sjunger för glatta livet; Tangotanten.
Det är en kick i vardagen att vara med i kören Röster utan gränser säger många av körmedlemmarna. All trötthet och stress försvinner när de träder in i sångsalen och det är mycket tack vare Bodils härliga entusiasm som de känner en sådan lust att sjunga.

– Sången har en självklar urkraft. Sång och musik får oss människor att mötas, ger oss livsmod, kraft att leva och en tro på morgondagen. Alla kan sjunga, oavsett bakgrund och även om de inte tror att de kan. Att sjunga tillsammans får oss att må bra, säger Bodil Bendixon.
När hon startade kören Röster utan gränser i Malmö för fem år sedan samlade hon kvinnor av alla sorter. Med hjälp av rörelser och röstövningar har hon fått dem att släppa loss och sjunga på gehör. De flesta lär sig låtarna utan noter och följer med i musiken med hela kroppen.
– Precis som under mina workshops vill jag att kören skall känna att vi skapar något ihop. Vi sjunger populära låtar från olika tider och en och annan tango blandas med mina översättningar av favoritsånger. Ibland tar en körmedlem med en låt. Det viktiga är att vi har roligt tillsammans. Den 30 maj skall hela gänget ut och sjunga på stan för att fira Mors Dag. De börjar vid Triangeln och vandrar sjungandes nerför Södra Förstadsgatan till Gustav Adolfs torg. Det är inte första gången som kören är ute och uppträder på gator och torg.

– Till hösten blir det ett samarbete med 60-talskören och en grupp som vi kallar Vilda Amazoner. Nyligen har jag startat workshops med kvinnor från olika länder till en härlig sångfest på Sankta Marias folkhögskola på Rosengård, en idé vi kommer att fortsätta med en gång i veckan.
Att nå ut till folk och få med dem i musiken är ett av hennes motton. Just nu håller hon på att skapa en allsångsopera där publiken är delaktig tillsammans med de tidigare kollegerna Lasse Åkerlund och Thomas Jerbo som de skall turnera med i landet i höst och vår. Nästa vår är Bodil även engagerad som kapellmästare och pianist i Malmö Operas uppsökande uppsättning om Charlie Chaplin och hans fantasifulla grepp och musik. Det blir en spännande upplevelse som hon ser fram emot med stor spänning.

Bodil har haft musiken som sitt andningshål ända sedan hon växte upp i Mölnlycke utanför Göteborg i början av 50-talet. Hennes pappa Yngve var sångare på sin fritid och fick henne att börja spela piano. Ofta fick hon ackompanjera sin far när familjen hade gäster.
På sitt första sommarjobb, när hon var 13 år, fick hon en riktig aha-upplevelse av att det finns så mycket glädje i musik. När hon stod och vek operationsdukar i treskift på Mölnlycke fabrik var hon omgiven av finska arbeterskor som pratade, skrattade och sjöng.
Musiken och lidelsen tog hon med sig i sitt hjärta och fröet till namnet Tangotanten såddes redan då. På Teater Uno i Göteborg var hon med att sätta upp "Kainos sång" om finska krigsbarn många år senare. Än i dag har Bodil sånger från finska Karelen med på sin repertoar.

Efter flytten hemifrån var det naturligt för henne att söka in på Musikhögskolan i Göteborg i mitten av 70-talet. Där utbildade hon sig till pianist och pianopedagog. Men den traditionella undervisningen på skolan tilltalade henne inte och hon tvivlade ofta på om valet var rätt.
– Jag hade ett mera fritt sätt att se på musik. På den tiden fanns det mycket regler för hur man skulle spela. Jantelagen rådde och det var fult att sticka ut hakan. Det var då jag köpte mitt första dragspel. Mitt stora sociala behov gjorde att jag valde en annan bana än den klassiska.
Hon har frilansat som musiker på arbetsplatser som Göteborgs stadsteater, Värmlands Musikteater, Regionteatern i Bohuslän och Skaraborgsteatern och varit med och startat kabarégruppen Salong Batong och sen den fria teatern Kulturvärnet i Göteborg.

Då fick Bodil utlopp för sina talanger att komponera musik och agera på scenen. Hon älskar att överraska publiken och sätta fingret på och skoja om om mänskliga frågor som intresserar henne. 1995 vågade hon också sätta upp en egen kabaré på temat makt och moral.
– Jag fick inspirationen vid en uppsättning med den finska författaren Eeva Kilpis underbara texter några år tidigare. Då agerade jag helt ensam på scen, vilket jag ville gå vidare med. Därför samlade jag låtar och texter och mixade till en kabaré. Det var under den tiden som Tangotanten föddes.
Vid en teateruppsättning på Bohusläns teater av Suzanne Bröggers "Tone" år 92 träffade Bodil regissören Bodil Mårtensson, som bor i Skåne. Det ledde till att hon blev engagerad som kapellmästare i uppsättningen "Bock i örtagård" i Kivik på Österlen sommaren 1995.

– Då förälskad jag mig i det skånska landskapet och fick en idé om att flytta hit. I samband med att jag spelade på Ystads stående teatersällskaps teater på Marsvinsholms slott under några somrar i början av 2000-talet, hyrde jag en lägenhet av greve Calle Piper.
Numera är hon bosatt i Slimminge och turnerar med sin fartfyllda show som är en lovsång till tangon i alla de former. Med sig har hon musikern Tord Sölvesson och kollegan Roland, som är en kaxig synt. Dragspelet plockar hon denna entusiastiska kvinna också ofta fram.
– När jag inte spelar för allmänheten är jag ute på arbetsplatser eller träffar arbetslösa för att inspirera dem att börja sjunga, tala ur skägget och våga ta plats. Det är många i Sverige som saknar självförtroende och har glömt att ta fram glädjen, som vi alla har inom oss, menar Bodil Bendixon.
.