Opinion: "Oväntat och jämt mellan blocken"

För två veckor sedan kom det en undersökning från Synovate där det rödgröna blocken hade en övertygande ledning på runt 8 procent.

Dagens Nyheter påpekade att det aldrig hänt att en regering som legat under med så mycket så nära valet blivit omvald.

Det har kommit fler undersökningar sedan dess, på gott och ont. Det är en risk att man tröttar ut väljarkåren genom att trissa upp "tävlingsmomentet" mellan blocken långt före valet, utan att sakfrågorna har diskuterats ordentligt.

Enligt senaste Sifo-undersökningen skiljer det 3.1 procent mellan blocken, till de rödgrönas fördel. I en undersökning från Synovate förra veckan låg Alliansregeringen i stället över med några procent.

Allt mer börjar tyda på att det här inte är någon typisk svensk valrörelse.
Tyngdpunkten har till exempel på ett oväntat sätt förflyttats från S till MP inom vänsterblocket och det är som det ser ut i dag Miljöpartiet, som nu ligger på imponerande 10.7 procent, som kommer att avgöra valet.

Men... Det finns snubbeltrådar på vägen. Miljöpartiet är som starkast hos kvinnliga väljare i storstäderna. Det är också de som uppger att de är mest osäkra på sitt val.
Alliansregeringen ökar i rekordfart i storstäderna: tidigare låg de över med 8 procent, nu har siffran stigit till 15 procent.

Skulle de kvinnliga väljare som lockas till miljöpartiet på grund av "latteliberalismen", som deras blandpolitik ibland kallas, efter närmare granskning finna att programmet inte är så liberalt och välja att rösta på ett alliansparti i stället skulle detta till exempel kunna avgöra valet.

Sverigedemokraternas chans att komma in i riksdagen verkar allt mindre: de har sjunkit till 3.5 procent i Sifoundersökningen. De får tyvärr sällskap av Kristdemokraterna som hamnar under riksdagsspärren på 3.5 procent. Det gamla talet om kamrat fyra procent kanske blir aktuellt igen om Alliansen inte ska förlora sin chans att vara kvar i regeringsställning.

Det intressanta med undersökningen är också vad som eventuellt inte kommer att hända.
Om man omsätter procenten i siffror blir det riktigt intressant.
Det skiljer 180 000 väljare mellan blocken. Det låter kanske ganska mycket. Men om man betänker att om 90 000 väljare byter block räcker det för att de ska ligga lika.

Om man sedan begrundar att en procent motsvarar 68 000 väljare så räcker det med att en och en halv procent väljer att inte rösta för att utkomsten ska bli en helt annan. Det kan alltså också bli soffliggarna som avgör: riktigt dåligt väder i en landsända skulle rent hypotetiskt kunna påverka valutgången.

Detsamma gäller de unga kvinnliga väljarna, där Miljöpartiet är som starkast: eftersom de som sagt är mest osäkra på sitt val kan de ironiskt nog avgöra både om de röstar eller om de inte gör det.

Om Sverigedemokraterna fortsätter att ha såhär dåliga siffror behöver man kanske inte resonera kring detta, men även om de skulle närma sig riksdagsgränsen är deras "kärnväljare" (i den mån man kan tala om detta i and med ett parti som inte kommit in i riksdagen), unga män, dåliga på att gå och rösta. De som säger sig sympatisera med SD i opinionsundersökningar kommer eventuellt att tillhöra soffliggarna i stället.