Förvisso har svenskarna alltid varit intresserade av sitt kungahus. Det räcker med att besöka en tandläkaremottagning eller hårfrisör för att se vilka "skvallertidningar" vi läser - dem om kungahuset.
Monarkin har ett starkt stöd av befolkningen. Vi gillar helt enkelt vårt kungahus och den representativa monarkin. Något folkligt stöd för att reformera vårt styrelseskick finns inte, och i praktiken inte heller något politiskt stöd. Vänstern är givetvis emot monarkin, många liberaler likaså. Och förvisso står det i Socialdemokraternas partiprogram att monarkin bör avskaffas, men trots att sossarna styrt Sverige under decennier har några initiativ i den riktningen aldrig tagits.

Man kan ha invändningar mot att landets yttersta ämbete, det som statschef, ärvs. Det är inte förenligt med merokrati. Å andra sidan måste man betänka allt positivt som följer monarkin. Hovets effekter för ekonmin är förvisso svårskattade, det vill säga; vi vet vad det kostar men inte riktigt vad det inbringar.
Det årliga apanaget till kungahuset uppgår till lite drygt 60 miljoner kronor och ungefär lika mycket därtill går till förvaltningen av slotten. Det är mycket pengar, men även om vi inte hade en monark så torde vi ändock behöva en statschef. En sådan skulle också kosta. Slotten skulle fortfarande behöva underhållas. Många kostnader skulle således bestå.

Ett par studier har uppskattat värdet av varumärket kungen till mellan en och fem miljarder kronor. Det står helt klart att kungahuset ger en hel del pr för Sverige och att kungen, drottningen, slotten , prinsessorna och prinsen genererar turistintäckter. Exempelvis menar Exportrådet att kungens stadsbesök öppnar dörrar för svenska företag till beslutsfattare och nya marknader.

I dagarna har en svensk delegation befunnit sig i Kina för att förbättra de svenska kontakterna på den alltmer betydelsefulla kinesiska marknaden. I delegationen ingår näringslivstoppar som Jacob Wallenberg och Ericsons vd Hans Vestberg, näringsminister Maud Olofsson och, just det, kungen.

Även om det är svårt att med vetenskaplig exakthet gör ett bokslut över samhällets intäckter och utgifter för kungahuset tyder det mesta på att vårt styrelseskick inte är någon dålig affär för skattebetalarna.
Det finns goda och hållbara ideologiska argument mot arvsmonarki men när man i dag väger fördelarna mot nackdelarna med den svenska monarkin så överväger fördelarna. Carl XVI Gustaf har helt enkelt lyckats leva efter sitt valspråk och av folkets stöd att döma så ligger monarkin helt klart i tiden.