Tre decennier i kamp mot smittor

Det dyker alltid upp nya sjukdomar, så att arbeta som länets smittskyddsläkare i nästan 30 år har aldrig blivit slentrian för Hans-Bertil Hansson. Vid månadsskiftet går han i pension.

– Varje år har det kommit minst en ny diagnos; antingen sådana som man inte tidigare kunnat ställa eller sjukdomar som inte funnits i våra trakter.
Till den första kategorin hör till exempel olika former av gulsot, där man fått en helt annan träffsäkerhet med åren. Vinterkräksjukan hör också till de nyare diagnoserna, även om själva åkomman alltid har funnits.
Skånskan träffar Hans-Bertil Hansson i hans tjänsterum i Rosquistska stiftelsen, som ligger mellan Konserthuset och Stadshuset i Malmö. Här sitter han under den bataljmålning från Afrika som följt honom genom princip hela hans karriär.
Det är väl inte här på smittskyddsenheten som själva bataljerna mot de smittsamma sjukdomarna äger rum, men här som planer och strategier tar form.
– Arbetet handlar mycket om att följa statistik. Det är ett bra sätt att se vartåt det barkar.

Till exempel att det är en influensa på väg och vidta åtgärder för att minska riskerna för smittspridning.
Det som fick namnet fågelinfluensan, men som Hans-Bertil Hansson hellre vill kalla fjäderfäinfluensan, eftersom de som drabbades var personer som kom i mycket tät och nära kontakt med tamfågel.
– I gengäld var dödligheten mycket hög, upp emot 50 procent. För spanska sjukan var den till exempel 1,8 procent.
– Av svininfluensan har vi sett den första vågen. Den andra vågen brukar komma inom ett halvår. Det har den inte gjort än och jag tror inte att den kommer under sommaren, eftersom influensa främst uppträder under vinterhalvåret.
70 procent av skåningarna är vaccinerade mot influensan, och det skall ge ett bra skydd mot smittspridning, även om influensan återkommer med full kraft.
Åtgärderna mot svininfluensan var omfattande.

– Det är lätt efteråt att säga att det var ju inte så farligt, säger Hans-Bertil Hansson, men pekar på att dödligheten i influensan trots allt var mindre än hälften i Sverige mot vad den var än i till exempel de övriga nordiska länderna.
I Sverige avled 29 personer i svininfluensan.
Därtill har vi nu en praktisk erfarenhet av hur man bygger upp en organisation för massvaccinering.
Och i vilket fall som helst har det allmänna hälsoläget blivit bättre, tack vare handsprit och annat:
– Hygienrutinerna har skärpts. Exempelvis har Infektionerna man brukar se på daghem under vintern sjunkit kraftigt. Vi får väl se hur länge det håller i sig.
Hans-Bertil Hansson bor i Eslöv, där han också är uppvuxen. Hans far och farbror drev där en slakterirörelse, som deras farfar startat.

Något direkt svar på varför han valde att studera till läkare har han inte.
Men han påminner om att det var andra tider då. Att han tillhör en generation där alla inte hade möjlighet att ta studentexamen. Själv var han den förste i sin familj.
– Hade man fått den här chansen och möjligheten skulle man ta vara på den.
Han gick ut med bra betyg och valde att läsa medicin i Lund.
– Att vara läkare är ju ett härligt yrke. Man får möta mycket människor. Det innehåller problemlösning och det är väldigt roligt när man når ett lyckat resultat.
Han tog sin läkarexamen 1972 och arbetade korta perioder i Skövde och Kristinehamn innan han började på infektionskliniken på Allmänna sjukhuset i Malmö.
1981 blev han så smittskyddsläkare.

– I början var det ett tilläggsuppdrag på fyra timmar i veckan.
Mot slutet av 80-talet blev det en heltidstjänst och numera har Smittskydd Skåne flera anställda.
Uppgiften är alltså att syssla med förebyggande arbete mot smitt samma sjukdomar.
– En hel del sjukdomar har vi kunnat vaccinera bort, även om de finns kvar.
Det gäller exempelvis polio, stelkramp, mässlingen, röda hund, påssjuka, tbc.

– Egentligen är det ju fantastiskt att vi lyckats få bukt med en sjukdom som polio, som skapade så svåra men. Jag tror att det sista utbrottet av polio var 1953.
Under sin tid som smittskyddsläkare har Hans-Bertil Hansson också fått vara med om utbrottet av hiv och aids, och här har det förebyggande arbetet lyckats bra i Skåne.
Hans-Bertil Hansson är en ivrig förespråkare för sprutbytesprogrammet i Malmö, där narkomaner kan byta ut begagnade sprutor mot nya. Det är ett omdiskuterat projekt, kritikerna menar bland annat att det är att stödja narkomanerna i deras missbruk.
– Vi har inte en narkoman som smittats med hiv i Skåne under det här millenniet, konstaterar Hans-Bertil Hansson. Vi har egentligen inte haft något utbrott av hiv bland narkomaner sedan 1989.
Han påpekar också att sprutbytet inte bara fungerar som en broms mot hiv, utan kanske lika mycket som en hälsocentral för missbrukare, det blir deras kontaktyta mot vården. Man har till exempel lyckats få ner insjuknandet i gulsot.
När nu Hans-Bertil Hansson går i pension vid månadsskiftet tänker han bara ta det lugnt, säger han. Men han har ändå en mindre skogsfastighet på Söderåsen, som behöver skötas om.

Namn: Hans-Bertil Hansson, 65
Yrke: Läkare
Familj: Hustrun Ingierd, två söner, en dotter
Bor: Villa i Eslöv
Aktuell: Pensioneras i månadsskiftet efter nästan tre decennier som länets smittskyddsläkare