Efter "Apajävlar" har polisen i Malmö lagt ner mycket möda på värdegrundsfrågor. Det säger polischef Ulf Sempert.
Men att det gått till överdrift, som flera poliser hävdar, är inte sant, säger han.
– Min bedömning är att det inte slagit över.
Han säger att "Apajävlar" var en engångshändelse av enskilda poliser i en pressad och svår situation.
– Värdegrunden är generellt sett god. Vi har haft många diskussioner och det som hände kommer inte att inträffa igen.

Tre av fyra i närpolisområde Öster, med Rosengård, har lågt förtroende för ledningen, enligt SCB:s medarbetarundersökning.
I hela Malmö är siffran sex av tio.
Ulf Sempert säger att han har viss förståelse för det låga förtroendet för ledningen och att poliserna i yttre tjänst känner sig svikna.
– Det är inte så konstigt i och för sig. Polisförordningen säger att vi ska agera för att inget ska sopas under mattan.
– Det konkurrerar med vårt arbetsmiljöansvar. Att ta hand om medarbetare är förstås också viktigt, men vi är förhindrade av lagstiftningen att ge våra medarbetare fullt stöd.
– Polisledningen måste alltid avvakta en utredning innan vi kan ta ställning.

I "Kaninärendet", som det kallas internt, avvaktade Ulf Sempert däremot inte utredningen.
Åklagare Monika Mimer la ner ärendet.
Att skälla på bilister som inte följde trafikregler eller att köra över en kanin var inte straffbart, menade hon.
Innan den arbetsrättsliga prövningen inleddes tvångsförflyttade Ulf Sempert de båda poliserna.
Ett beslut han försvarar.
– Man bygger beslut på de uppgifter man har.
Även innan en dom har fallit?
– Alla människor som blir gripna, som blir anhållna och häktade... Där har inte domen fallit. Man gör massa med åtgärder innan dom har fallit.
Är tröskeln så låg för att flyttas från sin tjänst?
– Om uppgifterna är så graverande att de kan leda till åtgärder framöver bör man inte ha yttre tjänst medan utredningen pågår.
– Det handlar om förtroendet på något minsta lilla vis kan vara ifrågasatt.
Men du flyttade de båda poliserna redan innan den arbetsrättsliga prövningen inletts.
– Som områdeschef har jag att ta ställning till det när ärendet kommer på bordet – om jag ska ta till omedelbara åtgärder eller avvakta utredningen.

Åklagaren skriver att det handlar om ringa tjänstefel att skälla. Det är inte straffbart. Försök till djurplågeri, som det skulle handla om när det gäller kaninen, är inte heller straffbart.
Så dina mannar ska akta sig för att skälla på personer som gör fel i trafiken och för att köra på kaniner?
– Mina medarbetare ska uppträda med korrekthet gentemot allmänheten. Jag kan inte ha medarbetare som skäller på folk.
– Vi är inte här för att skälla på folk. Vi är här för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.
Kan det inte ibland krävas att man skäller?
– Nej. Det är helt oacceptabelt. Vi ska uppträda korrekt, prydlig, ordentligt och vinna respekt hos våra medborgare.
– Vi ska inte alls uppträda bryskt och barskt överhuvudtaget.
En polis jag talat med säger att han inte längre vågar ingripa där han borde ingripa.
– Om man med det menar att man ska skälla ut folk, så förstår jag att man är bekymrad. Om man uppträder korrekt behöver ingen vara bekymrad över att utföra sitt arbete.
– Det är fullständigt oacceptabelt om vi åker runt och skäller på folk.