– Ja, lite grann är det så, säger sångaren, låtskrivaren och gitarristen Gunnar Bramstång. Det är en filosofisk idé bakom bandet och den hänger också ihop med plattan.

Debutalbumet In the name of the unknown God som ligger på skivdiskarna i dagarna har redan fått recensenter att gå i spinn. Le Bataillon des Fous och deras egenartade rockmusik inspirerad av bland annat The Doors, Libertines, William Blake och August Strindberg sticker ut och pockar på uppmärksamhet.

Det hela började i Simrishamn 2005 när då 17-årige Gunnar Bramstång och kompisarna Max Henecke och Joakim Karlsson bildade band.
– Det var i slutet på sommaren. Jag och Max hade träffats på musikskolan i Simrishamn och vi var vänner med Joakim. Vi var intresserade av musik och det fanns inte så mycket att göra annat än att bilda band. Vi ville bli rockstjärnor redan då. Sedan dess har det hänt en del i bandet och vi har fått en ny medlem i Marcus Gunnarsson från Göteborg.

Le Bataillon de Fous kom på sitt namn när de skulle tävla i Musik Direkt, Sveriges största tävling för unga osignade band. En tävling som bataljonen kammade hem 2006. Senare fick man också Österlens kulturpris. Gunnar Bramstång själv har blivit nominerad till Lilla Augustpriset och håller just nu på att färdigställa sin första roman.

Bandet väver ihop litteratur, historia, rock och poesi med en sorts Dionysoskult, en hyllning av excessens och njutningarnas gud. Ett inte alldeles nytt grepp.
– Som låtskrivare är jag ganska inspirerad av Jim Morrison i The Doors. Han hade samma uppfattningar om Dionysos som vi har. Vi hittar också inspiration hos gamla poeter. Det är ett riktigt hopkok, säger Gunnar Bramstång.

På In the name of the unknown God finns en stor bredd i låtarnas karaktärer.
– Vi försöker hålla en röd linje men ändå variera. När man lyssnar på plattor är det ofta samma grej rakt igenom. Vi försöker vara mångsidiga. Vi blandar det lyriska, akustiska med det hårda och ösiga. Dynamiken tycker jag är en viktig del när man lyssnar.

Le Bataillon des Fous har spelat in hos Cardiac Records i Ystad med Fredrik Andersson som producent. Han ville till en början ha ett torrare ljud, lite åt 70-talsrocken, berättar Gunnar Bramstång.
– Men vi stod på oss. Vi ville ha en stor ljudbild och så blev det. Det mesta jag själv lyssnar på är det stora.

Till exempel?
– Arcade Fire, Bruce Springsteen, speciellt Born to run, The Libertines. Just nu är det mycket Johnny Cash.

Le Bataillon des Fous började spela in redan 2008. De tog tid på sig och plattan har legat klar ett tag.
– Nu är det lite nervöst och väldigt spännande att se hur folk tar emot oss, säger Gunnar Bramstång. Det känns förväntansfullt. Vi är beredda på att släppa allt för musiken.

Vad gör ni om ett år?
– Då är vi stora och erkända. Och har gett ut nästa platta. Vi har redan materialet klart och ska spela in till vintern.