Med hjälp av tidningsklipp från 1970- och 80-talen går det att få sig en bild över hur smedjans historia.
Redan vid nedläggningen under 80-talets början fanns en önskan om att smedjan skulle bevaras för eftervärlden. Ståhls smedja var tillsammans med Gislövs de enda i Skåne som fanns kvar i ursprungligt skick.

Historien började vid 1900-talet början då det fanns tre smedjor i Dalby. Jöns Ståhl blev upplärd på en av dem och bestämde sig för att starta eget. Hans smedja skulle bli kvar längst.
Smedjan var, vid sidan av Gästis, byns samlingsplats. Hit kom många för att få något arbete utfört och stå och prata en stund.
Många av uppdragen kretsade kring lantbruket. Böndernas kärror skulle ha hjulringar, harvarna skulle få pinnarna vässade, plogbilar skulle smidas, hästarna skulle skos och kornas klövar skäras ned, även det smedens uppgift.

Smedmäster hade hjälp av sina lärlingar. Det sades att mäster slog ett slag på städet och lärlingen två. Mäster skulle spara sig.
Lärlingarna sov på loftet i samma kläder som de arbetade i. Att tvätta lakanen för hand, vilket var smedhustruns uppgift, var mödosamt. De gick nästan inte att få rena igen.
Jöns Ståhl stretade vidare fram till 1940, då sonen Albert Ståhl tog över.
Han hade då länge arbetat under sin far. Han började som liten påg då han fick cykla till Malmö för att hämta järn.
Alberts änka Elly Ståhl bott kvar i boningshuset invid smedjan fram till för ett drygt halvår sedan, då hon flyttade till Solbacken.