- Om man skriver att en person har begått ett brott eller är klandervärd i sitt levnadssätt, eller skriver något annat som är "ägnat att utsätta en person för andras missaktning" så är det förtal enligt lagen. Men det gäller inte om det kan anses vara försvarligt att publicera uppgifterna, säger Per Hultengård, chefsjurist på Tidningsutgivarna (TU).

Det vanliga är att publiceringar i slutändan anses vara försvarliga eftersom det finns ett allmänintresse. Det krävs dock att uppgiften är sann eller att tidningen hade anledning att tro att den var sann.

- I det här fallet får man bedöma hur mycket underlag Aftonbladet hade för att tro att det var på det sätt man skrev, säger Per Hultengård.

Att medier åtalas och fälls för förtal är relativt sällsynt.

- Det ska ganska mycket till. Av det tiotal förtalsmål som drivs varje år blir det fällande dom i bara cirka en tredjedel, säger Per Hultengård.

Det brott som Sven Otto Littorin påstås ha begått år 2006 är preskriberat, eftersom preskriptionstiden för sexköp är två år. Detta har dock ingen betydelse i ett eventuellt förtalsmål, enligt Hultengård.

- Det krävs bara att han har utpekats som brottsling. Men ju längre bak i tiden det påstådda brottet har skett desto mindre försvarligt kan det anses vara att publicera uppgifterna. Eftersom han var statsråd så tror jag att man ändå skulle säga att det var försvarligt — under förutsättning att det fanns skälig grund att tro på uppgiften, säger han.