| Kultur & Nöje | Sport | Opinion | Personligt | Blogg | Webb-TV | Bostad | Lagfarter | Motor | Väder | RSS |
I går var det den så kallade skattefridagen. En dag som uppmärksammas av Skattebetalarnas förening och som, efter uträkning av föreningen, är den första dag på året då man får behålla hela sin lön. Detta om man räknar skatten i dagar.
Föreningens beräkning bygger på löneskatter, inkomstskatter och indirekta skatter. Man räknar med en årsinkomst om sex inkomstbasbelopp (306 600 kronor) och ett genomsnittligt konsumtionsmönster. Med ovanstående sätt att räkna blir den totala skattekvoten för detta år 54,7 procent.
Vitsen med skattefridagen är att det är överskådligt. Att föreningen beräknar på samma sätt år efter år gör det jämförbart över tid. Komiskt nog är årets skattekvot lika hög som det var året då förening först lanserade skattefridagen, 1971. Tiden däremellan har kvoten konstant legat över.
I fjol summerades skattekvoten till 55,6 procent vilket var lägre än året innan. Under förra mandatperioden var kvoten uppe i över 60 procent. Skattefridagen är givetvis individuell. Tjänar man mindre eller konsumerar mindre än i räkneexemplet så infaller dagen tidigare. Tjänar man mer eller konsumerar mer, och då särskilt produkter med höga punktskatter så som alkohol och tobak, så infaller skattefridagen senare.
Skattefridagen är pedagogisk i sin uppbyggnad. Det blir lättare att förstå hur höga skatterna är när man tänker i dagar istället för i procent. Visst är det glädjande att skatterna sänkts, men än finns det procent, eller dagar om man så vill, att kapa.
@Byli.8.init:Lars Nyborg
Missa inte vår kompletta tv-guide!