Myten om den taxikörande läkaren

Nyligen försökte Expressens Lotta Gröning pressa FP-ledaren Jan Björklund på frågan om utländska läkare som inte får jobb och tvingas köra taxi.

I DN ser jag att en journalist har försökt få fram svaret genom att fråga branschorganisationen Svenska Taxiförbundet. Men det finns inget svar eftersom det inte finns sådana uppgifter lagrade.

Jag vet att Svenskt näringsliv för ett tiotal år sedan undersökte frågan i Malmö. Bland stadens taxichaufförer hittade man en enda. Det rör sig alltså om sällsynta undantagsfall. Kanske handlar det om någon handfull i hela landet.
Men som exempel på diskriminering är bevisvärdet noll. Utlandsutbildade läkare får utan större svårigheter svensk läkarlegitimation om de kan verifiera att de har rätt examen och kompetens.

Ungefär hälften av de läkare som får legitimation varje år har fått sin utbildning i utlandet. En del är svenskar som läst utomlands. Men det helt övervägande antalet är invandrade läkare med utländsk legitimation som får svensk legitimation.
Om någon utländsk läkare mot förmodan kör taxi i Sverige i dag handlar det sannolikt om någon som ännu inte fått sin legitimation prövad eller på något sätt visat sig olämplig att utöva läkaryrket. Diskriminering handlar det inte om. Snarare är det som konstateras i Dagens Nyheter, en vandringsmyt av samma slag som råttan i pizzan.