Den här tisdagen finns han dock inte med bland de drygt 200 personer som brukar delta. Han befinner sig i Neuchatel i Schweiz, där han skall försöka försvara den världsmästartitel i sprintorientering han lyckades erövra i Australien förra året.
Men annars är det inte många tisdagskvällar han missar. Nu är det 14 år sedan som Malmö Orienteringsklubb började anordna parkorientering i staden.
– Jag har varit med sedan 2002, så det är nionde säsongen för mig.
Leif Larsen bor i Helsinge, något väster om Helsingör. Han arbetar på en fabrik som tillverkar djurfoder. Och trots att han har tio mil enkel väg till Malmö så behöver han inte ens ta ledigt från jobbet för att hinna till parkorienteringen, där man kan starta från klockan 18.

– Jag slutar klockan fyra och kan åka hemifrån kvart i fem.
Tidningen träffade Leif Larsen förra tisdagen, sedan han sprungit banan i Bulltoftaparken.
Sekretariatet har antecknat att han startade klockan 18:17:30. 21 minuter och 5 sekunder senare går han i mål och efter några klunkar vatten har han hämtat andan så pass att vi kan prata.
Han berättar att ibland har han sin fästmö med sig på bönpallen, men den här gången fick han åka själv.
Och några klubbkamrater från Tidsvilde Hegn har han inte lyckats övertala att följa med på de här turerna.
– De kanske inte tycker att det är någon idé att köra tio mil för att springa i tjugo minuter.

Han brukar för övrigt inte bara springa i Malmö, utan berättar att senare på sommaren brukar man ha liknande arrangemang i Trelleborg.
– Men jag har inte sett något om det i år.
Leif Larsen har hunnit bli 57 år och har ett långt idrottsligt förflutet.
Till exempel tillhörde han den danska eliten i motocross på sin tid.
– Det var väldigt dyrt, minns han.

Han har åkt Vasaloppet och sprungit maraton; han har sysslat med triathlon, det vill säga tävlingar där man både simmar, cyklar och springer extremt långt.
– Jag har orienterat sedan jag var 26 år, berättar han.
Under de år som gått sedan dess har han hunnit erövra ett 40-tal danska mästerskap i olika klasser.
Och förra året blev han alltså världsmästare.
– Jag hoppas jag kan försvara titeln.

Han menar att Malmös parkorientering är en bra förberedelse inför VM-tävlingarna.
– Det är träning i hög fart. Det handlar om att ta raska beslut.
I och med att det rör sig om så korta sträckor – mellan 3 och 3,5 kilometer – så finns det inte mycket tid till att reparera eventuella misstag. I VM är sträckan därtill ännu kortare, bara runt 2 kilometer.
Men han kan alltså springa långt också om det behövs. Har ju till exempel avverkat ett antal maratonlopp.
– Men jag springer hellre långdistans i orientering än långlopp på landsväg.

Sålunda har han sprungit tiomilaorienteringen i Sverige några gånger, förutom många andra tävlingar på den här sidan sundet.
Danmark är annars inte känd som någon stor orienteringsnation.
– Men vi har börjat få en bra juniorelit. Vi har en del bra flickor som springer för svenska klubbar.
När han hunnit få ner pulsen lite grann byter Leif Larsen till en fräsch tröja, tar fram sin termos ur en av motorcykelns packboxar och häller upp en stärkande mugg kaffe.
Sedan är det dags att ta på skinnjackan och den röda hjälmen, grensla den 33-åriga 750-kubikaren och sätt kursen mot Öresundsbron och vidare mot Helsinge.